På lördagen inleds mässan i mörker för att sedan övergå till ljus.

Från mörker till ljus

Midnatt.

– Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen.

17.4.2019 kl. 00:00

Skärtorsdagen, långfredagen och påskaftonen. Det är de tre dagarna man ska pricka in i kalendern.

Skärtorsdagsmässan i Gamla kyrkan är en helt vanlig mässa ända fram till nattvarden. Efter nattvarden sjunger kantorn ”Gud min Gud, varför har du övergivit mig”. Sedan blir det mörkt.

– Lamporna släcks i kyrkan, altaret töms och kläs av och ibland läggs ett svart tyg på. När mässan är slut är det mörkt, kallt och dystert, säger Mikael Busck-Nielsen som är församlingspastor i Johannes församling och liturg på midnattsmässan i år.

Långfredagen är alldeles unik. Den är också en av Busck-Nielsens personliga favoriter under kyrkoåret. Under skärtorsdagen har instrumenten tystnat, så på långfredagen ingår flera sjungna delar utan ackompanjemang. Den medeltida hymnen ”Höga kors” hör till de sånger som bara hörs på långfredagen. Oftast sjunger man också evangelieläsningen.

– Alla reagerar olika på upplägget. Det är otroligt fint och gripande när bibelberättelserna kombineras med sång. Musiken går förbi det rationella.

Helgen kulminerar i lördagens midnattsmässa som börjar klockan 23 och pågår till efter tolvslaget. Under torsdagen går man in i mörkret, på fredagen är man helt och hållet i mörkret och på lördagen inleds mässan i mörker – för att sedan övergå till ljus.

– Jag brukar ha ett litet ljus med mig så jag ser texten, säger Busck-Nielsen och skrattar.

När inledningsdelarna är över kommer påskhälsningen som börjar med att någon kommer bärande på påskljuset, även kallat Kristi ljus. På sin väg genom kyrkdörren till altaret stannar personen tre gånger och ropar frasen Kristi ljus.

– Ljuset sprids sedan från Kristi ljus och till sist sitter alla med ett levande ljus i handen.

I midnattsmässan deltar vanligtvis 40 till 50 personer, vilket är ungefär samma mängd som under en vanlig söndag i Johanneskyrkan.

Midnattsmässan kulminerar i en paschafest i Högbergssalen efter tolvslaget. Salen brukar vara dekorerad med narcisser.

– Vi har duktiga vaktmästare som gör paschor. Så äter vi alla pascha och bullar tillsammans.

Varför ska man gå i midnattsmässan?

– Det är ett sätt att uppleva att påsken faktiskt betyder något. Julen firar många, men påsken går lätt förbi. Och om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på alla tre gudstjänsterna.

Midnatt i Petrus och Johannes församlingar

• Midnattsmässa i Johanneskyrkan (Högbergsgatan 12) kl. 23 på påsklördag 20.4.

• Påsknattens gudstjänst i Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12) kl. 23.30 på påsklördag 20.4.

Louise Häggström



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00