Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.

Tränar för att orka i vardagen

reportage.

Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar.

10.4.2019 kl. 09:00

"Hur många har du gjort? Gör fem till. Du kan hålla vikten så här. Upp med bröstet!"

Heidi Salminen går runt och instruerar de tre som tränar. På den vita tavlan står dagens styrkeövning uppskriven: tio stycken knäböj, tre varv.

Rummet vi befinner oss i är fyrkantigt, med svartmålade väggar och svart gummimatta på golvet. Golvytan är tom men längs väggarna trängs alla möjliga träningsredskap: roddmaskiner, räcken och ringar, viktplattor, trälådor, hopprep, bollar och gummiband.

Ett gym i en gammal fabrikslokal är kanske inte den första platsen man förknippar med församlingsarbete. Klockan ett på torsdagar är det här Må bra-gruppen i Vanda svenska församling träffas.

Heidi Salminen är diakon och i sitt jobb tar hon emot människor som har ekonomiska svårigheter eller på annat sätt är i utsatta livssituationer.

– Då och då kom det någon som sa ”ajaj, jag har så ont i ryggen”, ”jag har så ont i mitt knä” eller ”jag har varit så trött och sovit dåligt”. Många kom och sa att de lider av värk i kroppen.

Grunden för diakonin är kärleken till medmänniskan – och människan är en fysisk, psykisk, social och andlig helhet. Heidi Salminen började fundera på vad hon och hennes kollegor kunde göra för klienternas välmående.

Hon berättar att de först köpte kort så att människor kunde gå och simma eller till gymmet. Men för många som mår dåligt var tröskeln hög att gå och motionera ensam.

Själv tränar och tävlar Heidi i sportgrenen Crossfit, och har erfarenhet av att coacha andra.

– Jag tänkte att det skulle vara fint att kunna ta med det här till våra klienter, när jag själv märkte hur bra jag mår av det.

Med hjälp av en donation som församlingen fått kunde de för två år sedan starta Må bra-projektet. Målgrupperna är pensionärer och daglediga; människor som har behov av att röra på sig tillsammans med andra, men kanske inte kan avvara pengar för ledd motion.

– Grundidén var att ge människor kraft och ork att sköta om vardagen, och att de inte ska behöva känna sig ensamma.

Må bra-gruppen är också ett socialt sammanhang. För att alla ska kunna få personlig instruktion är gruppstorleken liten.

– När vi är fyra–fem personer kan vi prata när vi tränar och lära känna varandra. Jag tror att gemenskapen är något av det viktigaste, säger Heidi.

Styrka för vardagen

3, 2, 1, piiip. Klockan på väggen börjar ticka ner tiden för dagens gympa. Tolv minuter av utfallssteg över golvet, steg upp på en låda och att pressa vikter över huvudet. Heidi Salminen har gett alla personliga instruktioner så att belastningen är lagom utmanande för vars och ens nivå.

– Börja inte för hårt nu, Ralf, påminner hon glatt.

Ralf Bergholm erkänner att han ofta brukar gå ut för hårt i början. Heidi berättar att när hennes kollega är med på träningspassen börjar hon och Ralf alltid tävla.

– Fast vi tränar på allvar har vi jätteroligt. Vi skrattar och pressar inte varandra.

Träningen utmanar balans, koordination och muskeluthållighet – också lungorna får jobba och det blir snabbt flåsigt och svettigt.

– Allt det här påminner om rörelser vi gör i vardagen, säger Heidi.

I övningarna används samma muskler som när man sätter upp något på en hylla, stiger upp från toaletten, plockar upp något från marken eller går i trappor.

Klockan piper igen. Tolv minuter har gått.

– Hur många varv fick ni? frågar Heidi.

– Nästan tre. Borde jag ha gjort det snabbare? frågar Henrik Virtanen.

– Det var bra, du blev andfådd.

Vem som helst kan hålla på med den här sortens träning, menar Heidi Salminen, eftersom rörelserna anpassas för alla nivåer.

– Det som jag tycker är härligt är att man varenda gång ser någonting som gått framåt. Det är så konkret, att någon blivit starkare.

Små framsteg är stora glädjeämnen för alla. När Brita Eklund under uppvärmningen för första gången gör knäböj utan en stol att sätta sig mot får hon spontana applåder.

– Jag tror att den här grenen är bra för alla, för du måste alltid vinna över dig själv.

Gruppen vet aldrig vilka utmaningar nästa pass ska innehålla, vilket också speglar vardagen.

– I dag var det de här stegen, ger Henrik som exempel.

Läs hela reportaget i Kyrkpressen nummer 7/2019.

Emelie Wikblad



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00