Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Julkyrkan är till för alla

Stämning.

Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu.

21.12.2018 kl. 11:32

Änglar, röda och vita blommor med enris och levande ljus. Domkyrkan i Helsingfors är vacker när den öppnar sina dörrar för gudstjänstbesökarna på julafton.

– Men jag tycker att julgranen och barnen ger den bästa julstämningen. Allt behöver inte vara så korrekt, inte ens vid julen, säger Carla Ihatsu som arbetar som vaktmästare i Helsingfors domkyrka.

Helsingfors domkyrka hör till de mest fotograferade byggnaderna i Finland. Foto: Malin Aho

I sammanlagt femton år har hon jobbat som vaktmästare. Till hennes specialansvar i domkyrkan hör blommor, värdeföremål och kyrkotextilier. Och julkyrkan kan hon på sina fem fingrar eftersom hon jobbat varje julhelg sedan många år tillbaka.

– Jag har valt det själv. När ska man som vaktmästare arbeta om inte under de stora högtiderna?

Hon har tre barn, som börjar vara stora vid det här laget, och det har inte varit alldeles lätt alla gånger att kombinera familjelivet med jobbet.

– Min yngsta son sa i förskolan: Mamma firar inte jul med oss, säger hon och ler lite.

– Men det gjorde jag ju, men först efter klockan 15 på julafton.

Den 24 december kommer Carla Ihatsu klockan sju till domkyrkan.

– Det är bästa stunden på dagen. Det är två timmar tills dörrarna öppnas, och det är alldeles stilla och alldeles lugnt. Jag är ensam och stryker altardukarna och lägger dem på altaret.

Sedan ska psalmböcker och gudstjänstblad plockas fram, och psalmnummer ska hängas upp på väggen.

– Och så ställer jag julblommor på altaret. Jag har beställt vita och röda tulpaner med enbärsris.

Foto: Carla Ihatsu

Det hör till ovanligheterna att en vaktmästare själv gör blomarrangemang, men eftersom det är Carla Ihatsus specialkunnande får hon det ofta i uppdrag.

Alla välkomnas

Vissa tycker att det känns skevt att många går i kyrkan bara under jul.

– Det är bra att man kommer ens en gång om året. Varje person som kommer in i kyrkan är lika viktig för mig. Ingen får en stämpel vid dörren som visar hur ofta man har kommit, säger Carla Ihatsu med eftertryck.

Kyrkan ska vara öppen för alla och ta emot oss som vi är, vara en medelpunkt när livet tar glada eller mindre glada vändningar, anser hon. Därför är kyrkan också viktig under en högtid som jul.

– Man lugnar ner sig i kyrkan, kanske med sina närmaste. Man har kommit in till kärnan; det är Jesu Kristi födelsefest vi firar. Vi är inför något stort som vi kanske inte själva förstår hur viktigt det är.

– Kyrkan kan aldrig vara finare än på jul. Jag menar inte utseendemässigt. Det handlar om krubban och att Jesusbarnet är fött. Då är det fest!

Koivistos begravning

Carla Ihatsu fick det ärofyllda uppdraget att arrangera altarblommorna till president Mauno Koivistos begravning. Det var hennes första uppdrag till en statlig förrättning.

– Jag tänkte: Vad i all världen har jag gått och lovat? Jag ställde i ordning blommorna kvällen före. På natten drömde jag att hela arrangemanget föll ner från altaret.

Det var som tur ingen sanndröm och uppsättningen med bland annat hortensia, iris och scilla stod snällt kvar.

– Det som mest blivit kvar i mitt minne är när de började bära ut kistan. Det kändes som att det var slutet på en era. Det kommer kanske inte att vara likadant framöver, tiderna förändras och presidentperioderna är kortare.

Det händer något varje dag i domkyrkan.

– Alla dagar är lika viktiga, om det så är statsmän eller människor från gatan som kommer in.

Ulrika Hansson
Malin Aho



Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46