Oklarheter i vikarieprocess väckte missnöje i Matteus

matteus.

När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet.

22.11.2018 kl. 09:26

Kyrkoherden fick tjänstledigt i tre år för att jobba som chef vid samfälligheten och Matteus församling behövde en vikarie. Eftersom det var fråga om ett ovanligt långt vikariat enades Borgå domkapitel och församlingsrådet om att sätta ut en annons för att låta intresserade anmäla sitt intresse. Församlingsrådet skulle ge sitt utlåtande om de sökande till domkapitlet, som fattar beslutet.

Fyra präster visade intresse och beredningsgruppen i Matteus församlingsråd valde att intervjua två av dem. Rådet sammanträdde, röstade och gav sitt utlåtande till domkapitlet: den egna församlingspastorn Patricia Högnabba ansågs bäst lämpad för uppgiften. Rösterna i rådet föll 8–2.

Domkapitlets enhälliga beslut blev att förordna Fred Wilén, kaplan i Borgå, till kyrkoherdevikariatet – med hänvisning till att han, i motsats till Högnabba, uppfyller de formella kompetenskraven för en kyrkoherdetjänst.

Beslutet förvånade bland annat rådsmedlemmen Markus Lampenius.

– Som jag har förstått det har domkapitlet betonat en formell kompetens och den biten hade vi inte betonat. Vi utgick från att vi följer det som står i lagen om kompetenskrav.

Kyrkolagen säger att ett vikariat ska skötas av en ”lämplig präst i stiftet”.

– Jag vet inte var informationen kan ha brustit ifall den här linjedragningen har varit klar redan tidigare. Det var åtminstone inget jag var medveten om att vi borde ha betonat i vårt beslutsfattande.

Lars-Eric Henricson, lagfaren assessor vid domkapitlet, noterar för det första att det är mycket ovanligt att domkapitlet beviljar en så lång tjänstledighet. Han påpekar att situationen i Matteus därför inte är jämförbar med ett kort vikariat. När det handlar om korta vikariat är det vanligt att en annan av prästerna i församlingen sköter kyrkoherdeskapet.

Henricson drar en parallell till vikariat inom den kommunala sektorn.

– Då förutsätter man i långa vikariat att den formella kompetensen och den lämplighet som krävs för att sköta ett motsvarande ordinarie jobb föreligger. Sedan kan man välja bland dem som innehar både formell kompetens och lämplighet.

En ordinarie kyrkoherdetjänst kräver att pastoralexamen och kursen för ledande av församlingsarbete är genomförda.

Om det här är förutsättningarna, har det varit tydligt för församlingsrådet från början?

– Jag kan ju inte säga hur det här har diskuterats i församlingen. Men det är kyrkoherdens ansvar att redogöra för det för församlingsrådet. Jag tycker att kyrkoherden i det fallet säkert har vetat hur vi har tänkt. Det kan inte ha varit oklart för honom. Det kan egentligen inte vara oklart för någon som haft med förvaltning att göra, säger Henricson.

Biskop Björn Vikström har även i diskussioner med enskilda representanter för församlingen understrukit att domkapitlet kommer att väga in den formella behörigheten. Han säger att det inte finns någon formell gräns för när man bör lägga avgörande vikt vid formell behörighet.

– Men i mina ögon – och enligt de andra som satt i domkapitlets plenum – är tre år en så pass lång period att det är motiverat att i mån av möjlighet eftersträva samma behörighet som vid ett formellt lediganslående, i synnerhet då flera formellt behöriga kandidater hade anmält sitt intresse.

– Skulle vi ha haft den informationen på förhand skulle processen ha sett annorlunda ut och kanske man skulle ha besparat åtminstone en del arbete, säger Markus Lampenius.

Medarbetare besvikna på processen

Dagen efter domkapitlets beslut skickades ett brev undertecknat ”Medarbetarna i Matteus församling” till biskopen och domkapitlet.

Brevskrivarna uttrycker sin besvikelse över beslutet och hänvisar bland annat till pågående förändringsprocesser i församlingens verksamhet som är obekanta för en utomstående. De anser också att beslutet underminerar församlingsrådets mandat och att vikariatet inte har sådana behörighetskrav som domkapitlet hänvisat till.

Från domkapitlets sida menar man att situationen inte är så dramatisk som den beskrivs.

Björn Vikström påpekar att det är domkapitlets uppgift att uppmuntra anställda att fortbilda sig. Därför kan domkapitlet inte fatta beslut som signalerar något annat än att utbildningen ger kompetens som behövs för att sköta kyrkoherdeuppdraget.

Henricson säger att det för hans del är oklart vilka anställda i Matteus församling som ligger bakom brevet till domkapitlet. Brevskrivarna ifrågasätter att domkapitlet valt att bortse från de två andra sökande och deras meriter, ifall att det är kompetensen som vägt tyngst.

– I och med att församlingsrådet hade valt bort de två andra var det församlingsrådets val, säger Henricson.

Domkapitlet har utgående från församlingsrådets ursprungliga beredning och samtal med rådets viceordförande tolkat det som att prioriteringen mellan de tre behöriga kandidaterna inte skulle förändras.

– Arbetsgivaren har rätt att förordna den som arbetsgivaren finner lämplig. Ärendet är skött på bästa tänkbara sätt med tanke på förvaltningen. Man kan vara av annan åsikt, men man ska inte försöka förbigå ett system som redan finns, säger Henricson.

Att församlingsrådet inte är det beslutsfattande organet har varit klart för alla, säger Markus Lampenius. Han konstaterar att det är en ovanlig och lite oklar situation, som sällan uppstår och som det inte finns något exakt reglemente för.

– Processen och hur den har gått är nog det som för min del lämnar saker i övrigt att önska.

Emelie Wikblad



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10