Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.
Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.

Diakoni med ett brett nätverk i Helsingfors

Människovärde. Att vara diakonissa är att jobba med människor och möta dem i olika skeden av livet. 16.8.2018 kl. 00:00

Maria Hall-Pänttäjä har nu jobbat i över ett år som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet.

– Jag tycker om värderingarna som kyrkan står för där alla har samma människovärde. Det har alltid varit viktigt för mig, säger hon.

De värderingarna har Maria Hall-Pänttäjä alltid haft som grund i sitt yrkesutövande.

Möten med olika människor och mångfacetterade uppgifter gör jobbet intressant. Hon har också möjlighet att utveckla samarbetet med församlingarna i Helsingfors.

Projektet Cable (Community action based learning for empowerment) är ett exempel på det. I Cable-grupperna arbetar deltagarna med att skapa en positiv förändring i sina liv. Målet är också att de ska få en känsla av tillhörighet genom att aktivt delta i församlingen och i andra sammanhang.

Stöder närståendevårdare

I huvudstadsregionen finns ett brett nätverk av organisationer och föreningar som församlingarna i hela regionen samarbetar med.

Maria Hall-Pänttäjä jobbar tillsammans med Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, som förmedlar stödpersoner till människor med funktionsnedsättning. Stödpersonerna tillbringar fyra timmar i månaden med den som behöver hjälp, de kan till exempel gå på bio eller på kafé tillsammans.

Maria Hall-Pänttäjä samarbetar också med närståendevården.

– Det är givande och meningsfullt att jobba med närståendevårdare, det är något jag alltid gillat.

I Finland finns det 1,25 miljoner människor som regelbundet tar hand om en närstående, och 60 000 av dem är väldigt bundna av vården. En del av dem har inget avtal med kommunen och får därför sköta jobbet på egen hand.

– Det är ett krävande jobb och en tredjedel har dessutom ett regelbundet så kallat vanligt jobb och en familj, säger hon.

I april åker hon med en grupp närståendevårdare, i samarbete med Folkhälsan, på ett fyradagars läger till Kaisankoti i Esbo.

– Meningen med lägret är att människor ska lära känna andra som är i samma situation, få kamratstöd och ha tid att ta hand som sig själva.

I höst ordnas dessutom en kurs kallad ”Öppna dörrar”, tillsammans med Folkhälsan. Syftet med kursen är att stöda närståendevårdare att reflektera över sin livssituation och uppmuntra dem att bli aktiva aktörer i sina egna liv. Det har inte tidigare funnits en sådan kurs på svenska i huvudstadsregionen.

Viktigt att trivas på jobbet

Maria Hall-Pänttäjä har en bakgrund inom företagshälsovården och hon jobbar också med arbetshandledning. Arbetshandledningen finns tillgänglig för alla inom kyrkan och innebär att man kan träffas upp till 40 gånger för att samtala om sitt jobb.

Meningen med processen är att hjälpa arbetstagaren att utveckla sina personliga resurser och att vara reflekterande och självstyrd. Inte minst vill man försöka öka arbetsglädjen.

– Det är viktigt att trivas på sitt jobb eftersom man tillbringar så många timmar där.

Även om arbetshandledningsprocessen främst är inriktad på det professionella livet så kan det personliga livet ibland inverka och då ges det möjlighet att tala om det också.

Maria Hall-Pänttäjä konstaterar att det finns många i Finland som mår dåligt. Det har uppskattats att cirka hälften av invånarna i Finland drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv.

– Det är viktigt att ta kontakt om man mår dåligt, det finns ju många olika vägar att få hjälp om det behövs, betonar hon.

Fastän finländare är kända för att vara tysta och tillbakadragna så tycker hon att de flesta brukar öppna sig då de ges chansen. Tystnadsplikten bland dem som lyssnar kan även hjälpa människor att våga berätta om sina bekymmer.

Ju fler desto bättre

Som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet jobbar Maria Hall-Pänttäjä mycket med den finska sidan och tycker att samarbetet fungerar bra. Hon har en aktiv kontakt med de tre svenskspråkiga församlingarna samt andra organisationer och kyrkliga samfälligheter inom huvudstadsregionen. Själv tycker hon att det är positivt att nätverken är gränsöverskridande.

– Det känns bra med samarbetet. Ju fler man är, desto starkare är man och kan göra mycket mera. Dessutom får man dela erfarenheter och vidga sina vyer.

Hon tror att diakonin också i framtiden kommer att vara viktig för församlingsbor och andra ute i samhället.

Som församlingsmedlem har man möjlighet att engagera sig i diakoniarbetet. Frivilliga som vill hjälpa till med grupper eller vara med i stödpersonverksamheten får gärna höra av sig till Maria Hall-Pänttäjä, maria.hall-panttaja@evl.fi.

Emilia Jansson



Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24