Statsminister Juha Sipilä talade på kyrkodagarna i Åbo på fredagen. Han deltog också i religionernas fredsmarsch tillsammans med ärkebiskop Kari Mäkinen med flera.

Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar

flyktingpolitik. Statsminister Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar som Finland tar emot. 20.5.2017 kl. 10:19

I sitt tal under kyrkodagarna i Åbo på fredagen sade Juha Sipilä (C) att han personligen kan tänka sig att göra som en del av en europeisk helhetslösning

– Nu vandrar folk längs farliga vägar i Europa utan att veta om de får asyl. Finland strävar till att hjälpa människor nära deras hem. Från de här områdena kunde vi ta en större andel kvotflyktingar och på så sätt tackla människosmugglingen. Vi kan välja ut de svagaste; kvinnor, barn och åldringar som inte klarar av en lång vandring, sade han.

Sipilä slog fast att ingen människa sänds tillbaka till sitt hemland ifall de hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller en behandling som kränker människovärdet. Han nämde speciellt flyktingar från Syrien.

– Många av de över 32 000 asylsökare som kom till Finland 2015 får också asyl i Finland. Men alla som kommer hit uppfyller inte de internationella kriterierna för asyl. En del av dem har radikaliserats i sitt hemland och de påverkar tryggheten i vårt samhälle.

Han anser att Finland tagit sin del av ansvaret för de flyktingar som kom till Europa under flyktingkrisen år 2015.

– Finland följer samma lagstiftning och internationella avtal som de andra länderna i EU. Regeringens huvudlinje har varit att förenhetliga kriterierna och asylpolitiken med de övriga EU-länderna. Våra myndigheter följer mycket noga med hur man i Sverige bedömer läger i de olika områdena i Afghanistan. Om det sker en förändring i Sverige så tar vi den i betraktande när vi gör våra bedömningar. Bedömningen om säkerhetssituationen gör vi i samband med varje enskild ansökan. Våra myndigheter följer också förbuden att sända flyktingarna tillbaka.

Siplä berörde också de flyktingar som konverterat till kristen tro under sin vistelse i Finland.

– Jag har granskat hur de behandlats. Endast tron är inte en grund för få bevilja asyl, med det kan hända att flyktingen kan hamna i livsfara i sitt hemland på grund av sin tro. Jag konstaterade att behandlingen av dessa flyktingar skötts mycket professionellt och ändamålsenligt. Vårt land måste byggas med lag och med hjärta. Jag litar på våra myndigheter och på vår rättsstat. Myndigheterna gör sina beslut med ett stort hjärta, noggrant, med en hög arbetsmoral och genom att följa lag och avtal. Tilltron till myndigheterna och rättsstaten är en grundpelare i vårt samhälle. Därför måste man respektera den och sköta om den.

Sipilä säger sig gärna diskutera Finlands asyllinje med kyrkan och representanter för andra religiösa samfund.

– Vi förenas av respekten för människovärdet, det är heligt och odelbart. Vi är alla Guds avbild. En av kyrkans centrala uppgifter är att stå på den svagas sida. Som statsminister har jag en stor omsorg och ansvar att varje människorna som flyr krig eller förföljelse blir hjälpt. Samtidigt bär jag också ansvar för att vi respekterar lag och de beslut våra myndigheter gör med sin höga arbetsmoral.

Johan Sandberg



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36