Statsminister Juha Sipilä talade på kyrkodagarna i Åbo på fredagen. Han deltog också i religionernas fredsmarsch tillsammans med ärkebiskop Kari Mäkinen med flera.

Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar

flyktingpolitik. Statsminister Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar som Finland tar emot. 20.5.2017 kl. 10:19

I sitt tal under kyrkodagarna i Åbo på fredagen sade Juha Sipilä (C) att han personligen kan tänka sig att göra som en del av en europeisk helhetslösning

– Nu vandrar folk längs farliga vägar i Europa utan att veta om de får asyl. Finland strävar till att hjälpa människor nära deras hem. Från de här områdena kunde vi ta en större andel kvotflyktingar och på så sätt tackla människosmugglingen. Vi kan välja ut de svagaste; kvinnor, barn och åldringar som inte klarar av en lång vandring, sade han.

Sipilä slog fast att ingen människa sänds tillbaka till sitt hemland ifall de hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller en behandling som kränker människovärdet. Han nämde speciellt flyktingar från Syrien.

– Många av de över 32 000 asylsökare som kom till Finland 2015 får också asyl i Finland. Men alla som kommer hit uppfyller inte de internationella kriterierna för asyl. En del av dem har radikaliserats i sitt hemland och de påverkar tryggheten i vårt samhälle.

Han anser att Finland tagit sin del av ansvaret för de flyktingar som kom till Europa under flyktingkrisen år 2015.

– Finland följer samma lagstiftning och internationella avtal som de andra länderna i EU. Regeringens huvudlinje har varit att förenhetliga kriterierna och asylpolitiken med de övriga EU-länderna. Våra myndigheter följer mycket noga med hur man i Sverige bedömer läger i de olika områdena i Afghanistan. Om det sker en förändring i Sverige så tar vi den i betraktande när vi gör våra bedömningar. Bedömningen om säkerhetssituationen gör vi i samband med varje enskild ansökan. Våra myndigheter följer också förbuden att sända flyktingarna tillbaka.

Siplä berörde också de flyktingar som konverterat till kristen tro under sin vistelse i Finland.

– Jag har granskat hur de behandlats. Endast tron är inte en grund för få bevilja asyl, med det kan hända att flyktingen kan hamna i livsfara i sitt hemland på grund av sin tro. Jag konstaterade att behandlingen av dessa flyktingar skötts mycket professionellt och ändamålsenligt. Vårt land måste byggas med lag och med hjärta. Jag litar på våra myndigheter och på vår rättsstat. Myndigheterna gör sina beslut med ett stort hjärta, noggrant, med en hög arbetsmoral och genom att följa lag och avtal. Tilltron till myndigheterna och rättsstaten är en grundpelare i vårt samhälle. Därför måste man respektera den och sköta om den.

Sipilä säger sig gärna diskutera Finlands asyllinje med kyrkan och representanter för andra religiösa samfund.

– Vi förenas av respekten för människovärdet, det är heligt och odelbart. Vi är alla Guds avbild. En av kyrkans centrala uppgifter är att stå på den svagas sida. Som statsminister har jag en stor omsorg och ansvar att varje människorna som flyr krig eller förföljelse blir hjälpt. Samtidigt bär jag också ansvar för att vi respekterar lag och de beslut våra myndigheter gör med sin höga arbetsmoral.

Johan Sandberg



FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15