Pia Marttila jobbar på Brotts- offerjouren i Helsingfors. Kontoret finns i Böle.

Ett fall är ett för mycket

människohandel. Det går inte att peka ut något typiskt offer för människohandel i Finland. En del av dem som Pia Marttila hjälper klarar inte av att gå till affären på egen hand, andra lever rätt normala liv. 23.2.2017 kl. 16:00

Fördom 1: Offer för människohandel ser ut på ett visst sätt.

– Personer som är utsatta för människohandel kan se ut på många olika sätt. De är i olika åldrar. Det många associerar till när de hör ordet människohandel är unga kvinnor som tvingats till prostitution. Men av våra klienter är lite över hälften män som tvingats till arbete, många av dem i restauranger.

Det säger Pia Marttila, samordnare för stödinsatser vid Brottsofferjouren. Hon har jobbat på organisationen i två år och har bland annat utbildning, påverkansarbete och klientarbete på sitt bord.

Fördom 2: Situationen är alltid värst i huvudstadsregionen.

– En del tänker sig att det bara är i Helsingforstrakten som människor utsätts för människohandel. Men under åren har vi till exempel sett många fall i Vasatrakten. Det kan i och för sig också bero på att de är bra på att upptäcka fall där. Vår organisation har trettio kontor runtom i Finland.

Pia Marttila jobbar med människohandelsoffer i Finland, har tidigare jobbat med samma sak i bland annat Thailand och Argentina.

Det finns ett statligt hjälpsystem för offer för människohandel, till vilket Brottsofferjouren, där Marttila jobbar, är ett komplement.

– De som kommer till oss kan ha hittat hit själva eller hört om oss via någon bekant. Ibland kommer de via andra organisationer eller till exempel via församlingar som tar kontakt. Polisen kan också styra vissa fall till oss. Ibland vill personen i fråga inte vara i kontakt med myndigheterna, kanske på grund av rädsla att bli utvisad ur landet. Då kan det kännas bättre att söka sig till en organisation.

Hjälpen räcker inte till

Liksom det inte finns något typiskt offer för människohandel i Finland finns det ingen typisk arbetsdag för Pia Marttila.

– Jag reser mycket inom landet, men en stor del av tiden är jag också i direktkontakt med våra klienter.

Klienternas behov ser väldigt olika ut.

– En del är utlänningar som bott i Finland länge, men som varit helt isolerade på grund av att de jobbat 17 timmar om dagen och inte haft tid för något annat. En del av dem kan varken finska eller engelska och kan behöva hjälp med att gå till affären eller med att öppna ett bankkonto.

Andra klarar sig i vardagen och behöver närmast hjälp och stöd i brottsprocesser och någon som följer med på rättegångar.

– En tredje grupp kan vara finländare eller människor från något annat land som psykiskt mår väldigt dåligt. I de fallen jobbar vi tillsammans med socialen för att tillsammans försöka se hur vi kan hjälpa.

Pia Marttila berättar att det är många pusselbitar som ska falla på plats för att ett offer för människohandel ska komma på fötter igen.

– Det som överraskat mig är hur pass ofta det händer att en klient inte får den hjälp som hen skulle behöva. Det beror inte på att personerna i hjälpsystemet inte sköter sitt jobb. De gör vad de kan med de medel de har.

Ett exempel: Även om alla anser att det handlar om ett människorättsfall kan det hända att polisen inte har tillräckligt med bevis.

– Då kan de inte föra saken vidare som människohandel, vilket betyder att personen i fråga inte kan få statlig hjälp längre. Så finns det också klienter som inte får stanna i Finland. Dem vet vi inte hur det går för.

Pia Marttila önskar ofta att hon kunde göra mer för sina klienter. Hon försöker ändå att inte ta in deras motgångar på ett personligt plan.

– Om man är en människa som gör ett personligt problem av andras problem, då kan man nog inte jobba med det jag gör. Mitt jobb är att vara stark när någon annan inte är det. Annars kan jag inte hjälpa dem.

Läs hela intervjun med Pia Marttila i Kyrkpressen 8/2017.

Christa Mickelsson



politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22