Julkalendern som församlings- medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Ville väl men det blev så fel

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Konstnären Jenny Lucander som tecknat kalendern publicerade i oktober en bild av den halvfärdiga kalendern på sitt Instagramkonto. När kalendern distribuerades vid första advent väckte den starka reaktioner eftersom ett homosexuellt par, som kysstes på Instagrambilden, saknas på den slutliga kalendern.

Ari Nykvist är mediaforskare och lärare i journalistik vid Åbo Akademi i Vasa. Han har som Vasabo inte fått kalendern, men har följt med reaktionerna.

– Även om jag är ateist känner jag här sympati för kyrkan. Det är lätt att hacka på den. Kyrkan får alltid slåss underifrån, säger han.

– I det här fallet har HBTQ-försvararna reagerat då de utgår från att kyrkan alltid har en konservativ syn.

Nykvist säger att det finns en polariserad syn både bland dem som förespråkar en liberal utveckling och bland de konservativa krafterna inom kyrkan.

– Media bidrar till att bygga upp den här polariseringen. I sin klickjakt har massmedias förmåga att nyanserat belysa världen blivit sämre.

Han undrar om kyrkan har förmågan att kommunicera så att man hänger med i tiden och förstår att världen förändras.

– Kyrkan borde få ut budskapet om att den inte alltid är det som man kanske tror. Men att den det oaktat står fast vid vissa värderingar.

Det anser Nykvist att man kan göra genom att gå ut i debatt och inte krypa för de liberala krafterna.

– Kyrkan ska utgå från sina egna värderingar, men måste också kommunicera öppet och förklara tydligt varför, de gånger värderingarna strider mot den allmänna uppfattningen. Det betyder att man måste ta debatten när den kommer.

Debatten sker i dag i sociala medier, och det är också där de som överreagerar finns. Nyqvist tycker att den kyrkliga rösten inte hörs tillräckligt i den debatten.

– Det slår tillbaka mot kyrkan. Gå ut i diskussionen i sociala medier.

Ville testa mottagandet

Jenny Lucader fick i uppdrag av församlingarna i huvudstadregionen att rita en julkalender som förmedlar värme, kärlek och mångfald.

– De ville att motivet skulle föreställa en verklig stadsbild med öppna tolkningsmöjligheter, säger Lucander till Svenska Yle.

På kalendern som församlingarna distribuerade i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, bland annat som instick i Kyrkpressen, saknas de kyssande männen. De står nu en bit ifrån varandra och deras hy är ljusare.

De förändringarna har nu nått över nyhetströskeln.

I tidningen Kotimaa säger Jenny Lucander att hon var tveksam till hur kyssen skulle tas emot av beställaren.

– På ett sätt ville jag testa hur den skulle tas emot, säger hon.

Bilden diskuterades i en arbetsgrupp inom de beställande församlingarna. Mirja Aukee-Peiponen, informatör i Esbo samfällighet, är medlem i arbetsgruppen.

– Enligt vissa var kyssen påklistrad och vi ville göra en julkalender som inte utesluter några förhållanden, säger hon till Svenska Yle.

Själv hade hon varit beredd att godkänna kyssen.

– En del av dem som fattade beslutet ansåg ändå att nu när det är jul ska vi inte förstärka polariseringen. Inom kyrkan finns redan en tudelning. Man ska kunna titta på bilden med lugn, säger hon.

Hudfärgen ändrades av trycktekniska orsaker.

Text: Johan Sandberg



församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00