Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

Dödläget brutet i Pedersöre

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
Det är en diskussion som pågått i fem år, ibland mer intensivt och ibland inte alls. När förtroendevalda bytts ut har man nästan fått börja om från början. Ändå har inget hänt, man har inte ens tagit beslutet att fortsätta som förr.
– Det är nittio procent känslor och tio procent fakta som styr diskussionen, säger Rainer Karvonen, ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Senaste vecka hölls igen ett möte för medlemmarna i församlingsråden i Jakobstads svenska, Pedersöre, Esse och Purmo församlingar. Men i stället för att sitta och diskutera som en grupp delade man in de närvarande i mindre grupper, där varje församling var representerad.
– När alla varit samlade är det bara några som pratar, jag är en av dem, medan det stora flertalet sitter tysta, säger Bo-Göran Åstrand, kyrkoherde i Jakobstads svenska. Jag har ofta funderat vad de som suttit tysta egentligen tänker när jag sett dem gå till sina bilar efter mötet.
Grupparbetet visade sig vara ett bra drag. Tack vare det fick man diskutera de rädslor och de utmaningar som en förändring av strukturerna kan föra med sig.
– En rädsla är skillnaderna i storlek mellan till exempel Jakobstad och Purmo. Som gammal Purmobo förstår jag rädslan för att man inte får ha gudstjänsten kvar varje söndag. I Purmo är de rädda att förlora prästen som de upplever som sin om prästen och kantorn inte längre åker ut för att hålla terminsgudstjänst i bykyrkan, säger
Åstrand.
Men också i Jakobstads svenska finns rädslor. Röstningsaktiviteten i församlingsvalet är avsevärt lägre i Jakobstad än i de övriga församlingarna.
– En röstningsaktivitet på 14 procent i Jakobstad och 50 i Esse kan betyda att det nya
församlingsrådet har lika många representanter från Esse som från Jakobstad, säger
Åstrand.

Närheten en utmaning

Att släcka lamporna i bykyrkorna har man inte har råd med, anser Åstrand.
– Gudstjänstlivet, nattvardsgemenskapen och mötespunkterna vi har inom området måste vi helt enkelt eftersträva att hålla kvar. Det är där vi har medlemskontakten. Vi har inte råd att avsluta ett gubbcafé, en syförening eller någon annan grupp som samlas någonstans. Då tappar vi innehållet i strukturen.
– Men jag tror det blir svårt för de små församlingarna att hålla kvar gudstjänsterna i bykyrkorna på sikt om man inte är en del av en större helhet.
Enligt Åstrand har alla fyra församlingar liknande utmaningar: att skapa närhet till medlemmarna och få dem att känna sig delaktiga i gemenskapen.
– Redan inom det lilla område som samfälligheten utgör bör man svara på det här utmaningarna på olika sätt. Det måste finnas utrymme för mångfald oavsett om vi har fyra församlingar, som nu, eller en församling.
Han understryker vikten av att man säkerställer att det som sagts i diskussionen kommer att hålla ifall strukturerna förändras.
– Det räcker inte med att säga att det nog blir bra. Går vi in för en annan struktur bör vi ha ett avtal där nivån av verksamhet som vi kommit överens om specifieras. Gör vi inte det kan vi glömma allt.

Vill inte tala ekonomi

Som ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige försöker Rainer Karvonen se till helheten.
– Jakobstads svenska har inget att vinna på en sammanslagning. Det är helheten som vinner. Jakobstad är den församling som har det bäst ställt, den är störst och har aktiva frivilliga medarbetare. Nu handlar det om hur samfälligheten ska klara sig. Gör vi inget åt strukturerna kommer församlingarnas andliga arbete att drabbas på sikt.
Karvonen ser ekonomin som grundproblemet.
– För tillfället är det ekonomiska läget inte något större problem, även om Purmo har problem. På sikt kommer intäkterna att minska samtidigt som utgifterna inte gör det. Alla vet att något borde göras, men alla tar det inte till sig. En del förtroedenvalda undviker helt att tala om ekonomin.
– När vi väljer strukturer måste vi ta ekonomin i beaktande som en faktor. Den ska vara hållbar också på sikt. Pengarna får inte vara det viktigaste i församlingen. Men är man utan pengar så gör man heller ingenting, säger Bo-Göran Åstrand.
Förra veckans diskussion mellan medlemmarna i församlingsråden kom inte alls in på hur de nya församlingsstrukturerna kunde se ut. Tidigare har man diskuterat, modeller där Pedersöre, Esse och Purmo bildar en ny församling, eventuellt med kapellförsamlingar. En modell är att också Jakobstad inkluderas i denna församling.
Att alla fyra fortsätter som förr är inget alternativ för Karvonen.
– Det löser inga ekonomiska problem i längden. För att möta de ekonomiska utmaningarna krävs en helt ny församling.
Något beslut fattades inte heller senaste vecka. Men diskussionen kommer att fortsätta.
Johan Sandberg



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39