Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

Måste våga tala om smärtan

eutanasi.

Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan.

24.11.2016 kl. 13:25

Hikka Olkinuora är präst med lång erfarenhet av hur vården ser ut i livets slutskede. Hon tycker ändå att varken läkare eller präster som yrkeskår kan profilera sig för eller emot eutanasi.

– Hälften av läkarna är för eutanasi, men bara trettio procent av dem är villiga att utföra det. Prästernas uppgift påminner om läkarnas: att försvara livet.

Personligen anser hon ändå att eutanasi är en fråga som måste diskuteras.

– Varifrån kommer smärtan, från Gud eller från djävulen? Det är en viktig diskussion. Vi kristna och kyrkan måste diskutera liv, död och samvete. Det är ju inte så länge sedan självmord ansågs vara synd. Det är fel att se palliativ vård och eutanasi som motsatser eller alternativ. Smärtlindringen måste utvecklas, men det behöver inte utesluta eutanasi.

När Olkinuora ställer frågan ”vems är livet?” hänvisar hon till att en tiondel av smärtorna inte kan lindras.

– Om livet är en gåva av Gud så tar han det då tillbaka om jag ger det åt honom? Det är svårt att integreras med en älskande Gud då man ser människor dö i smärta. Att Gud är med oss i lidandet blir då ofta bara tomt prat.

Litar på etiken

Hilkka Olkinuora skissar upp ett scenario där en dödssjuk människa får fatta sitt eget beslut utan tvång eller utpressning från omgivningen.

– Vi kan ha det som i Holland och Belgien, där det ryktas om att situationen har slunkit dem ur händerna. Det måste vara seriösa initiativ och en seriös läkarkår.

Eutanasifallen i Belgien har ökat åttafaldigt mellan år 2003 och 2013. De flesta har gällt cancersjuka personer under 80 år. Men för den största ökningen står över 80-åringar utan cancer, personer som inte förväntades dö inom en nära framtid.

I Holland har även unga människor ansökt om eutanasi för depression, och några har till och med beviljats dödshjälp. Allt oftare vill äkta par ha eutanasi då den ena är dödssjuk och den andra inte vill fortsätta leva ensam. År 2008 meddelade ett försäkringsbolag i Oregon i USA att de upphör att betala ersättningar till två cancersjuka kunder. I stället erbjöd sig bolaget att bekosta eutanasi.

Olkinuora litar trots det på att eutanasi inte kommer att missbrukas ifall medborgarinitiativet godkänns av riksdagen

– Jag litar på etiken. Men vi måste arbeta för att människan ska vara värdefull i sig själv och för att livet inte värderas i ekonomiska eller produktiva termer. Redan nu fattas vårdbeslut på sådana grunder. Att påstå något annat är hyckleri.

Hon har jordfäst flera cancersjuka som på egen hand avslutat sitt liv.

– En del får en smärtfri död och andra tar döden i egna händer. Jag har stött på fall där människor misslyckats horribelt. Är det möjligt att få medicinsk assistans att dö eller måste man göra själv göra amatörmässiga försök för att slippa smärtorna?

Galluparna missvisande

Riksdagsman Peter Östman (KD) ser inte att det är möjligt att försvara eutanasi ur kristen synvinkel.

– Till livet hör bättre och sämre dagar. En del människor föds friska och andra med handikapp. En del människor blir sjuka under livets gång. Mäniskorna har ett unikt värde som ska bevaras.

Han tror inte på att galluparna ger rätt svar när resultatet visar att majoriteten av finländarna är för eutanasi.

– Får man plötsligt frågan om sin inställning till eutanasi ligger det nära till hands att man utan att tänka efter vad det egentligen innebär svarar jakande på frågan.

Han anser att man i debatten kan blanda ihop aktiv och passiv eutanasi.

– Uttrycket passiv eutanasi borde egentligen inte användas. Man borde tala om palliativ vård. När man avstår från behandling då läkarna konstaterat att det inte finns något medicinskt hopp ska patienten få fortsatt god vård och tillgång till all smärtstillande medicin. Men minst lika viktigt är tillgången till medmänsklig närhet. Vården borde ha tillräckliga resurser för det ifall inga anhöriga finns.

Östman undrar vad som menas då man talar om att ingen vill ligga livlös på konstgjort väg.

– Vad är konstgjord väg? Det är inte meningen vi ska hålla liv i någon på konstgjord väg när livet mänskligt och medicinskt sett är slut. Men eutanasi, alltså aktiv dödshjälp, är en helt annan sak.

– Den medicinska vetenskapen och de palliativa vården går framåt hela tiden. Ingen behöver vara rädd att lida med smärta den sista tiden i livet.

Han förespråkar att man i stället borde utveckla äldreomsorgen, både hemservicen och institutionerna.

– Behovet av vård ökar hela tiden medan resurserna minskar. Då får åldringarna lätt ångest inför döden. Folk orkar inte leva.

Dem samvetsfrihet som föreslås bli erbjuden åt vårdpersonalen ger Östman inte mycket för.

– Hur länge kommer den att hålla? undrar han. Friheten att inte behöva delta i abortingrepp existerar i praktiken inte.

I den kristdemokratiska riksdagsgruppen finns två läkare. Gruppen är enigt emot eutanasi. Peter Östman har också personlig erfarehet av att ställas inför en svår valsituation som gällde en nära anhörig.

– Risken är att man i valsituationer gör felbedömningar.

Östman tippar att medborgainitiativet kommer får de 50 000 namn som krävs och att det tas upp i riksdagen under våren.

– Om riksdagsmännen håller fast vid de åsikter de representerade i valmaskinerna inför valet kommer initiativet att gå igenom. Men vi får hoppas att det förs en ordentlig debatt som öppnar ögonen för många.

Fjärmats från döden

Hans-Christer Laggnäs, pensionerad sjukhuspräst, tror att eutanasidiskussionen kan vara en följd av att människorna fjärmats från döden och inte är beredda att sätta sig in i den.

– Jag tror att de flesta förespråkarna inte upplevt hur det är att sitta hos en döende människa.

Laggnäs ser också en fara för att ekonomiska aspekter vägs in i besluten.

– Då är man inne på farliga vägar. Risken är att det blir så.

Under sina 25 år som sjukhuspräst har han inte hört om någon som upplevt påtryckning i ett vårdbeslut.

– Även om det inte är etiskt att förlänga lidandet finns det idag många nivåer av smärtlindring. Den hör till basvården. Även om all smärta inte kan utplånas så blir den i alla fall uthärdlig.

Han undrar också vem som ska assistera vid eutanasi.

– Det är fel att tala för eutanasi och sedan lägga ansvaret för utförandet på andra, alltså läkarna.

Johan Sandberg
Gunilla Nybäck har både barn och barnbarn med på lägret i Pieksämäki.

läger. – Det känns otroligt stort och jätteroligt. Så tycker sommarlägrets grundare Harry Kronqvist då han talar om lägrets 50-årsjubileum. 27.7.2018 kl. 17:11
Andreas von Bergmann säger att han vuxit upp med och in i församlingen.

profilen. Andreas von Bergmann talar varmt för både demokrati och byråkrati inom kyrkan. Dessutom vill han visa att församlingen inte bara är sina anställda, utan vi alla. 31.7.2018 kl. 00:00
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Kontroll. Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn? 2.8.2018 kl. 00:00
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Slutet nått

Åland. På lördag sänds Helgmålsringning i SVT från Sankt Mikaels kyrka i Finström. 20.9.2018 kl. 10:00

Borgå stift. Tre diakoner vigdes till tjänst i Borgå domkyrka förra söndagen. 13.9.2018 kl. 09:00

Offer. USKOT-RESA-forumet inleder tillsammans med Brottsofferjouren en insamling av uppgifter om hatbrott i Finland. 12.9.2018 kl. 14:00