Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

Måste våga tala om smärtan

eutanasi.

Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan.

24.11.2016 kl. 13:25

Hikka Olkinuora är präst med lång erfarenhet av hur vården ser ut i livets slutskede. Hon tycker ändå att varken läkare eller präster som yrkeskår kan profilera sig för eller emot eutanasi.

– Hälften av läkarna är för eutanasi, men bara trettio procent av dem är villiga att utföra det. Prästernas uppgift påminner om läkarnas: att försvara livet.

Personligen anser hon ändå att eutanasi är en fråga som måste diskuteras.

– Varifrån kommer smärtan, från Gud eller från djävulen? Det är en viktig diskussion. Vi kristna och kyrkan måste diskutera liv, död och samvete. Det är ju inte så länge sedan självmord ansågs vara synd. Det är fel att se palliativ vård och eutanasi som motsatser eller alternativ. Smärtlindringen måste utvecklas, men det behöver inte utesluta eutanasi.

När Olkinuora ställer frågan ”vems är livet?” hänvisar hon till att en tiondel av smärtorna inte kan lindras.

– Om livet är en gåva av Gud så tar han det då tillbaka om jag ger det åt honom? Det är svårt att integreras med en älskande Gud då man ser människor dö i smärta. Att Gud är med oss i lidandet blir då ofta bara tomt prat.

Litar på etiken

Hilkka Olkinuora skissar upp ett scenario där en dödssjuk människa får fatta sitt eget beslut utan tvång eller utpressning från omgivningen.

– Vi kan ha det som i Holland och Belgien, där det ryktas om att situationen har slunkit dem ur händerna. Det måste vara seriösa initiativ och en seriös läkarkår.

Eutanasifallen i Belgien har ökat åttafaldigt mellan år 2003 och 2013. De flesta har gällt cancersjuka personer under 80 år. Men för den största ökningen står över 80-åringar utan cancer, personer som inte förväntades dö inom en nära framtid.

I Holland har även unga människor ansökt om eutanasi för depression, och några har till och med beviljats dödshjälp. Allt oftare vill äkta par ha eutanasi då den ena är dödssjuk och den andra inte vill fortsätta leva ensam. År 2008 meddelade ett försäkringsbolag i Oregon i USA att de upphör att betala ersättningar till två cancersjuka kunder. I stället erbjöd sig bolaget att bekosta eutanasi.

Olkinuora litar trots det på att eutanasi inte kommer att missbrukas ifall medborgarinitiativet godkänns av riksdagen

– Jag litar på etiken. Men vi måste arbeta för att människan ska vara värdefull i sig själv och för att livet inte värderas i ekonomiska eller produktiva termer. Redan nu fattas vårdbeslut på sådana grunder. Att påstå något annat är hyckleri.

Hon har jordfäst flera cancersjuka som på egen hand avslutat sitt liv.

– En del får en smärtfri död och andra tar döden i egna händer. Jag har stött på fall där människor misslyckats horribelt. Är det möjligt att få medicinsk assistans att dö eller måste man göra själv göra amatörmässiga försök för att slippa smärtorna?

Galluparna missvisande

Riksdagsman Peter Östman (KD) ser inte att det är möjligt att försvara eutanasi ur kristen synvinkel.

– Till livet hör bättre och sämre dagar. En del människor föds friska och andra med handikapp. En del människor blir sjuka under livets gång. Mäniskorna har ett unikt värde som ska bevaras.

Han tror inte på att galluparna ger rätt svar när resultatet visar att majoriteten av finländarna är för eutanasi.

– Får man plötsligt frågan om sin inställning till eutanasi ligger det nära till hands att man utan att tänka efter vad det egentligen innebär svarar jakande på frågan.

Han anser att man i debatten kan blanda ihop aktiv och passiv eutanasi.

– Uttrycket passiv eutanasi borde egentligen inte användas. Man borde tala om palliativ vård. När man avstår från behandling då läkarna konstaterat att det inte finns något medicinskt hopp ska patienten få fortsatt god vård och tillgång till all smärtstillande medicin. Men minst lika viktigt är tillgången till medmänsklig närhet. Vården borde ha tillräckliga resurser för det ifall inga anhöriga finns.

Östman undrar vad som menas då man talar om att ingen vill ligga livlös på konstgjort väg.

– Vad är konstgjord väg? Det är inte meningen vi ska hålla liv i någon på konstgjord väg när livet mänskligt och medicinskt sett är slut. Men eutanasi, alltså aktiv dödshjälp, är en helt annan sak.

– Den medicinska vetenskapen och de palliativa vården går framåt hela tiden. Ingen behöver vara rädd att lida med smärta den sista tiden i livet.

Han förespråkar att man i stället borde utveckla äldreomsorgen, både hemservicen och institutionerna.

– Behovet av vård ökar hela tiden medan resurserna minskar. Då får åldringarna lätt ångest inför döden. Folk orkar inte leva.

Dem samvetsfrihet som föreslås bli erbjuden åt vårdpersonalen ger Östman inte mycket för.

– Hur länge kommer den att hålla? undrar han. Friheten att inte behöva delta i abortingrepp existerar i praktiken inte.

I den kristdemokratiska riksdagsgruppen finns två läkare. Gruppen är enigt emot eutanasi. Peter Östman har också personlig erfarehet av att ställas inför en svår valsituation som gällde en nära anhörig.

– Risken är att man i valsituationer gör felbedömningar.

Östman tippar att medborgainitiativet kommer får de 50 000 namn som krävs och att det tas upp i riksdagen under våren.

– Om riksdagsmännen håller fast vid de åsikter de representerade i valmaskinerna inför valet kommer initiativet att gå igenom. Men vi får hoppas att det förs en ordentlig debatt som öppnar ögonen för många.

Fjärmats från döden

Hans-Christer Laggnäs, pensionerad sjukhuspräst, tror att eutanasidiskussionen kan vara en följd av att människorna fjärmats från döden och inte är beredda att sätta sig in i den.

– Jag tror att de flesta förespråkarna inte upplevt hur det är att sitta hos en döende människa.

Laggnäs ser också en fara för att ekonomiska aspekter vägs in i besluten.

– Då är man inne på farliga vägar. Risken är att det blir så.

Under sina 25 år som sjukhuspräst har han inte hört om någon som upplevt påtryckning i ett vårdbeslut.

– Även om det inte är etiskt att förlänga lidandet finns det idag många nivåer av smärtlindring. Den hör till basvården. Även om all smärta inte kan utplånas så blir den i alla fall uthärdlig.

Han undrar också vem som ska assistera vid eutanasi.

– Det är fel att tala för eutanasi och sedan lägga ansvaret för utförandet på andra, alltså läkarna.

Johan Sandberg



Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37