– Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna, säger Björn Vikström.
– Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna, säger Björn Vikström.

”Vi gjorde bara en lägesbeskrivning”

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

Biskopsmötet presenterade förra veckan en redogörelse om kyrkans äktenskapssyn och slog fast att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna.

Vad betyder egentligen en ”redogörelse” och varför kom biskoparna med en sådan?
– Kyrkomötet begärde en sådan redogörelse av biskopsmötet år 2015. Uppgiften var tredelad, för det första skulle biskopsmötet förklara hur kyrkans äktenskapssyn ser ut, för det andra skulle vi slå fast alla människors okränkbara värde och för det tredje gå in på prästers skyldigheter och rättigheter i och med den nya äktenskapslagen. Vad har prästerna rätt att göra, var har de inte rätt att göra? Den sista frågan var den mest brännande.

– Uppgiften var alltså att se bakåt i historien och svara på frågan var vi står nu. En del tycker att biskopsmötets redogörelse kan ligga som grund för nya beslut, för att gå vidare åt ett nytt håll. Andra kan tycka att den lägger lock på diskussionen. Men våra direktiv var alltså att bedöma vad lagändringen leder till, och enligt biskopsmötets bedömning kan inte präster börja viga samkönade par bara för att riksdagen fattat beslut om en könsneutral äktenskapslag. Vi kan inte heller rakt av tillämpa kyrkohandbokens formulär för välsignelse av äktenskap för samkönade par.

Hur skulle du sammanfatta det nya med redogörelsen?
– Det nya med redogörelsen är att vi säger något om hur en präst kan be för ett samkönat par som ingått äktenskap.

Men vad ska den bönen kallas om den inte får kallas ”välsignelse”?
– Det är det som är det svåra. Det handlar om ett par som ber om välsignelse för sitt äktenskap, men rent tekniskt kan den bönen inte vara ”välsignelse av äktenskap” så som det är beskrivet i kyrkohandboken. Men det gör det ändå möjligt för präster att be för alla par och för deras äktenskap, antingen i en kyrka eller på någon annan plats.

Vilken betydelse tror du att redogörelsen kommer att ha för kyrkomötet som ska fortsätta utreda hur kyrkan ska förhålla sig till den nya äktenskapslagen som träder i kraft i mars?
– Den är en lägerbeskrivning och en grund för fortsatt diskussion. Här är vi nu, den här vägen har vi gått.

Vilka alternativ har kyrkan när det gäller att gå vidare?
– Jag ser tre alternativ: fortsätta som nu, ändra äktenskapsdefinitionen till att inkludera samkönade par, eller avsäga sig vigselrätten och erbjuda välsignelse för alla par. Men de besluten kan inte fattas av biskopsmötet, utan enbart av kyrkomötet

Anser du att biskopsmötet med sin redogörelse tagit ställning för något av alternativen?
– Nej. Vi har inte tagit ställning för något av dem.

Många har reagerat på biskopsmötets redogörelse med stor besvikelse och uppfattat att biskoparnas åsikt är att kyrkan ska fortsätta viga man och kvinna, som förr. Har biskopsmötet kommunicerat för otydligt om sitt uppdrag, tycker du?
– Det här beror på ett missförstånd. Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna. Det var helt orealistiskt att tro att vi skulle ha befogenheter att göra förändringar i kyrkohandboken.

Vilken är din egen personliga åsikt om hur kyrkan borde gå vidare i frågan? Delar andra biskopar din åsikt?
– Själv skulle jag vara redo att ge upp vigselrätten, inte bara på grund av den här frågan utan också på grund av det band det utgör mellan kyrka och stat. Ärkebiskop Kari Mäkinen har i sin tur i offentligheten meddelat att han skulle vara redo att viga samkönade par. Vad gäller de andra biskoparna varierar åsikterna stort.

Om en präst i Borgå stift skulle välja att trots allt viga ett samkönat par, hur skulle den frågan behandlas inom Borgå stift?
– På förhand är det svårt att säga vad som skulle ske. Om en präst blir anmäld till domkapitlet bör vi utreda om han/hon har brutit mot rådande regelverk.

Sofia Torvalds
Christa Mickelsson



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15