Färre gick ur kyrkan än 2013 och 2014

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

I oktober förra året kablade bland annat Helsingin Sanomat ut information om att det såg ut som att rekordfå skulle gå ur kyrkan 2015. Med facit i hand blev det inte riktigt så, men färre medlemmar lämnade ändå kyrkan 2015 än till exempel 2013 och 2014.

– Inga skandaler relaterade till kyrkan väckte finländarnas uppmärksamhet förra året. Det ser snarare ut som att det fanns en viss ökad efterfrågan på kyrka i ett hårdnat samhällsklimat, säger Veli-Matti Salminen, forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Han hänvisar till T-medias undersökning Kansan Arvot, inom ramen för vilken finländarnas förtroende till olika institutioner i samhället kartlagts. Medan förtroendet för till exempel riksdag och regering minskade under 2015, ökade förtroendet för kyrkan. 2014 litade 40 procent av finländarna på kyrkan, 2015 hade siffran ökat till 46 procent. Jämförelsevis litade 90 procent på polisen och 27 procent på medierna.

– I ekonomiskt och politiskt kärva tider ses kyrkan bland många som en faktor man kan räkna med. Som institution upplevs kyrkan som stabil, konstaterar Salminen.

43 000

Antalet som lämnade kyrkan under året som gick uppgick till cirka 43 000. År 2010 (då Päivi Räisänen uttalade sig om homosexuella i en tevesänd debatt) var motsvarande siffra närmare 85 000. 2014 lämnade knappt 80 000 kyrkan, medan utträdena mera normala år legat på ungefär samma nivå som under fjolåret, det vill säga kring 45 000.

På grund av den ökade mängden utträden under de sista dagarna i december hamnade slutsiffran i fjol långt över det 40 000-streck som många hade hoppats att inte skulle spräckas.

– Det här är något vi ser varje år. För att slippa kyrkoskatten under året som kommer måste man träda ut ur kyrkan senast under årets sista dag och det skapar en tydlig uppgång i utträden i december, säger Salminen.

Starkast representerade i statistiken är personer i arbetsför ålder, oftare män än kvinnor.

– Men 2015 märkte vi också att fler låginkomsttagare och pensionärer lämnade kyrkan. Orsaken är att de helt enkelt inte anser sig ha råd att betala kyrkoskatten i ekonomiskt ansträngda tider.

Fler och fler ansluter sig

Antalet som träder in i kyrkan har under flera års tid ökat och 2015 var inget undantag då 17 500 finländare blev nya medlemmar, en ökning på cirka 2 000 jämfört med året innan. Största delen av dessa tillhörde inte något religiöst samfund sedan tidigare.

– Antalet växer från år till år och 2015 slogs rekordet på nytt. Men procentuellt ligger siffran på samma nivå som tidigare: det handlar om en stabil siffra på ungefär 1 procent av hela den grupp som inte hör till kyrkan. Eftersom den gruppen hela tiden växer, växer också den andel av dem som ansluter sig till kyrkan.

När antalet finländare som inte hör till kyrkan ökar innebär det att det absoluta antalet som ansluter sig till kyrkan växer.

Orsakerna till inträden har ofta att göra med händelser knutna till livscirkeln: ett barns födelse, fadderskap, vigsel, men många hänvisar också till att kyrkan står upp för de svaga. En del som lämnat kyrkan i protest kanske återvänder när kyrkan omprofilerat sig i någon särskild fråga. Närmare hälften av de som gick in i kyrkan är under 30 år.

Veli-Matti Salminen påminner om att antalet som lämnar kyrkan fortfarande är högre än antalet som blir medlemmar och att antalet döda är högre än antalet som döps i kyrkan.

- Med den här takten ser det ut som att antalet medlemmar sjunker under 4 miljoner under 2016. Det är inget konstigt med det, utan en fullkomligt naturlig följd av de senaste årens utträdestakt.

Christa Mickelsson



32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46