A(l)lt du inte visste om korister

Vad gör en sopran till en sopran? Vad kännetecknar en äkta bas? Här kommer den ulitimata guiden till de outtalade hemligheterna med en SATB-kör. 25.5.2015 kl. 10:03

Först basics. En kör består i grunden av fyra stämmor: sopran, alt, tenor och bas – SATB, alltså. De två första är kvinnostämmor, de två senare sjungs av män. Så långt är alla med. Här kommer det ni däremot kanske inte visste:

SOPRANERNA sjunger högst och tror därför att de äger hela världen. De har längre hår, snofsigare smycken och slängigare kjolar än alla andra och tar det som en grov personlig förolämpning om de inte får gå upp till minst höga F i varje sång. När de gör det håller de tonen minst hälften längre än de borde och jämrar sig sedan över att de har ont i halsen och att dirigenten är en sadist. Sopranerna är i hemlighet övertygade om att de är överlägsna alla de andra stämmorna och att till exempel alten, som är trevlig att harmoniera mot, i själva verket lika gärna kunde utgå utan att det märktes någon skillnad. Basarna utgör den lägsta kasten i deras värld. De sjunger alldeles för kraftigt, är hopplösa att harmoniera mot och vem kan väl lita på någon som brummar så lågt?

ALTARNA vet att de är jordens salt, minst. De är anspråkslösa naturer som helst skulle ha jeans på varje konsert om de fick. De vet att de har långa räckor av knepiga tonföljder och rytmer att avverka medan sopranerna skriker ut sina höga A:n alldeles för hårt (ja, basarna sjunger också för kraftigt) och att det senare gör att ingen noterar altarnas hårda slit. Altarna konspirerar i hemlighet för att få sopranerna att låta falska och ogillar tenorerna, som sjunger i samma oktav och tror att de låter bättre än altarna gör.

TENORERNA är bortskämda. Rätt och slätt. Ingen kör har någonsin tillräckligt av dem och varje dirigent offrar hellre sin högra hand – eller ett halvt dussin alter – än låter ens en halvbra tenor sluta. En irriterande regel är att de alldeles för få tenorerna i varje kör dessutom alltid är irriterande bra. Det enda som får dem att vackla är subtila vinkar om att riktiga karlar inte kan sjunga så högt som de gör (kommer vanligen från basarnas led). Dirigenten hyser de en hatkärlek till. De uppmanas alltid sjunga i forte – eftersom de är så få – och känner sig hotade både av sopranerna som mödolöst tar toner tenorerna skulle sälja sin själ för och av basarna som når de där o-b-e-g-r-i-p-l-i-g-t låga tonerna. Kuriosa: Ett föga välkänt faktum är att tenorerna höjer ögonbrynen mer än alla andra korister medan de sjunger.

BASARNA sjunger lägst av alla. Det var det. De är trygga, pålitliga människor med mer ansiktshår än någon annan. Basarna känner sig förevigt ouppskattade, men är djupt övertygade om att de i själva verket är körens viktigaste stämma, trots att de har de tråkigaste partierna av alla och ofta sjunger fem takter i sträck på en och samma ton. Detta kompenserar de genom att sjunga så ljudligt som de bara kan. Basarna är de enda som kan klaga över hur LÅGT deras stämma går, och därför gör de fruktansvärda grimaser när de tar de lägsta tonerna. Att harmoniera med tenorerna – de koketterna – är det värsta de vet. Altar gillar de däremot, förutom när de stjäl de bättre partierna i deras duetter. Sopraner utgör ett främmande universum. Basarna kan inte förstå hur någon i hela friden kan vilja sjunga så högt och låta så hemskt när de missar tonen. När basarna sjunger fel knegar de oförskräckt vidare, förvissade om att de andra tre stämmorna ändå kommer att dränka deras misstag och att de sist och slutligen kommer att sluta på rätt ackord i alla fall.



Fritt översatt och förkortat från thecomedycorner.org.

Med hjärtlig kärlek till alla korister från Kyrkpressens redaktion – en oroväckande majoritet av förstasopraner, en och annan allsångare, en oupptäckt alt och en bräkare.

Webred



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15