– ”Inbilla dig inte” och ”sluta vara så känslig”, är saker jag ofta fått höra. Eller att jag inte ska förstora saker, sluta sjåpa mig.
Markus Sundblom är högkänslig. Och det är han inte ensam om. Man räknar med att ungefär var sjätte människa har ett nervsystem som är känsligare än andras. De som är högkänsliga observerar noggrant sin omgivning och reagerar kraftigt på den. Känsligheten är individuell och tar sig uttryck både fysiskt, socialt och psykiskt.
– Jag har mer eller mindre alltid vetat att jag är högkänslig men begreppet myntades först i slutet av 1990-talet av den amerikanska psykologen Elaine Aron, säger Markus Sundblom.
Att vara högkänslig innebär bland annat att man är emotionellt och sensoriskt känslig.
– Många högkänsliga har nära till skratt och gråt. De blir också lätt berörda av saker, både skönhet och lidande. Den sensoriska känsligheten kan ta sig uttryck till exempel genom att man reagerar negativt på buller eller starkt ljus.
Till högkänslighet hör också en tendens att fundera mycket och lätt bli överstimulerad om det händer mycket runt en.
– Att grubbla låter kanske lite negativt men att fundera mycket djupsinnigt är ett typiskt drag. Många högkänsliga behöver lång tid att fundera över situationer efteråt för att bearbeta och förstå dem. Man passerar inte bara situationer utan ser på dem ur olika vinklar.
Skåphögkänsliga
Markus Sundblom har aldrig lidit av sin högkänslighet, tvärtom ser han den som en fördel. Men visst har det funnits stunder som varit extra jobbiga.
– Samhället gör det definitivt svårare för män att vara högkänsliga. Pojkkulturen kan vara väldigt grym, framför allt i högstadiet. Det är kanske det värsta stället en högkänslig kan råka ut för eftersom det är en korvstoppning där alla ska vara lika. I vår kultur är det fortfarande inte riktigt okej för män att gråta eller visa att de är rörda. Ändå har högkänslighet ingenting med kön eller läggning att göra. Den är precis lika vanligt förekommande hos kvinnor och män.
– Män är ofta så kallade ”skåphögkänsliga”. De har inte vågat komma ut.
Läs hela intervjun om högkänslighet i veckans nummer av KP.
