Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Kyrka. – Vi har hört skräckhistorier om läger med 30 konfirmander men bara två ledare. Bra hjälpledare avlastar de anställda samtidigt som de är förebilder för konfirmanderna, säger Daniel Björk. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan räknar med att staten fortsätter att bidra till vården av Sveriges kyrkobyggnader. 23.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Över 10 000 tredje- och fjärdeklassister deltog i psalmtävlingen Virsivisa. 23.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. – Vi vill skapa en skola där kristna värderingar också tillämpas i praktiken, säger Marja-Riitta Ylikangas-Annola, ordförande i föreningen Confido - Österbottens Kristliga Uppfostran rf. 23.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid kyrkostyrelsen pågår förberedelser för reformer som kan leda till mycket radikala förändringar i kyrkans och församlingarnas ekonomi- och personalförvaltning. Bland annat utreds möjligheten med ett enda lönekontor för hela kyrkan. 23.5.2007 kl. 00:00

Världen. En präst i Svenska kyrkan dömdes till dagsböter efter att ha varit narkotikapåverkad vid bilkörning. Rätten tog prästens uppgifter om att han bjudits på kaffe som var blandat med amfetamin i beaktande och gav honom en lindrigare dom. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den sudanesiska episkopalen Amos Manga, diakon inom den anglikanska kyrkan, vigs enligt anglikansk ritual till präst i Uleåborgs domkyrka den 10 juni. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Jag lämnar min plats som kyrkoherde och administratör och blir en del av ett vårdteam, säger Ann-Sofi Storbacka som är ny sjukhuspräst i Ekenäs. 22.5.2007 kl. 00:00

Människa. Flyttlassen går ofta härifrån till Sverige. Desirée Åhman gjorde tvärtom och flyttade hit. 22.5.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Vi mänskor ser ut på olika sätt. En del av oss är kvinnor, andra män. En del av oss gillar böcker, andra föredrar Formel 1-tävlingar. En del tycker om bulle. Andra äter helst ost. Så finns det kristna, och så finns det sådana som inte är det. Hur ska man skilja dem åt? 22.5.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

Världen. Ett rekordstort antal danska präster har hittat arbete utanför kyrkan under det senaste året. 21.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. Religiösa ledare i det sekulära Frankrike uppmanar nyvalda presidenten Nicolas Sarkozy att befrämja dialog i samhället under sin period som president. 21.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid prästvigningen i Lilla kyrkan i Borgå 17.5.2007 har teologie magistrarna Åsa Turpeinen och Mia Bäck ordinerats till prästämbetet. 21.5.2007 kl. 00:00

Världen. Uppsala stift planerar en teologfestival med mål att göra teologi mer festligt. 20.5.2007 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44