Lidande.

Diagnos: människa

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande.
6.4.2012 kl. 10:00
För otåliga människor, så som jag, måste nog väntan vara en sorts lidande. Någon har faktiskt beskrivit lidandet som ”när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Att inte kunna acceptera verkligheten som den är och att vilja ändra den”.
Så måste det ha känts för lärjungarna, Maria och de andra som trodde på Jesus när han blev korsfäst på långfredagen. Ofta är det minst lika hemskt att stå maktlös vid sidan om och se på som att själv befinna sig i elden. Den sjuka är oftast lugnare än de anhöriga. För mig innebär åskådarplatsen också lidande.

På långfredagen inleds gudstjänsten med tystnad. Ingen orgel, inga klockor. Altaret är tomt. Inga blommor, inga symboler.
För lidandet i sig kan inte förklaras eller definieras. Tortyr i något fruktansvärt fängelse långt bort är väl det närmaste man kommer bilden av korsfästelse i dag. Men det betyder ju inte att tortyr skulle vara det enda ”riktiga” lidande i världen. Alla har sitt eget kors att bära, alla har lidande inom ramarna för sitt eget universum. Alla vet hur det känns att lida även om lidandet i sig inte kan inte jämföras. Det är alltid mest synd om mig.

Lidandet ska inte heller förhärligas. Jag tycker inte sången om hur ”hammarslagen ekar än i dag” är särskilt trevlig. Lidandet är alltid, per definition, fel. Det var ju inte så här det skulle bli.

Genom historien har religionen olyckligt nog ofta fått stå för förklaringen när det kommer till psykiskt lidande. Trons principer har gett lidandet en mening. Gud straffade och prövade och plågade – människan led.
Numera, läser jag, har vi delvis bytt ut det religiösa språket mot medicinska termer. Vi får en diagnos i stället för förbön. När lidandet får ett vetenskapligt namn, en diagnos, känns smärtan ibland en aning mer hanterlig. Ja, vi har faktiskt blivit rätt bra på att klassificera det psykiska lidandet men är fortfarande inte i stånd att ta bort det. Trots nya diagnoser och mediciner kommer lidandet alltid att finnas kvar.
– Människan är i botten en lidande varelse, säger den svenska filosofen Fredrik Svenaeus. Lidandet är inte något som vi kommer undan. Det söker sig alltid nya vägar.

Men när du lider så minns att du inte är ensam. I Tyskland kallas långfredagen för Karfreitag, sorgens dag. Engelsmännen säger Good Friday, för långfredagen är också dagen då Gud och människa försonas.
Enligt kristendomen finns det ett samband mellan lidande och räddning: Den långa fredagen när Jesus led på korset led han för vår skull. Han led för att det som gått sönder mellan Gud och människan skulle bli helt igen. Jesus uppdrag var att öppna dörren mellan himmel och jord så att de som längtar till Gud ska kunna komma till honom.

Vi har en lidande Gud som vet hur smärta känns.

”Jag tänker på dig Herre,
du känner all tortyr,
Du är där fångar plågas
och där förföljda flyr”

skriver Margareta Melin.

Vi är aldrig ensamma, inte ens i det
djupaste lidandet.


Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.


Nina Österholm



Kyrka. Du kan sända respons på nya KP till redaktionen. 15.9.2011 kl. 00:00

Människa. Monika Fagerholm var förtrollad av alkohol sedan tonåren. Nu är det åtta år sedan hon slutade supa. – Jag älskar vardagen. Det trodde jag aldrig jag skulle säga. 15.9.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Jag är en nervös, hypokondrisk person som nästan alltid har ont i magen. I sjuttonhundratalets England hade mitt tillstånd kanske varit föremål för ett milt intresse. Diagnosen på mode hette ”melankoli” och sammanfattade också vardagens alla lidanden och sorger. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet anser att man kan gå vidare med diakonatreformen även om det ännu finns frågor som behöver lösas. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet godkände en framställning om innehållet i en treårig specialutbildning för sjukhussjälavårdare. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet vill att personer utan hemort i Finland ska kunna bli medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet i Salo den 13-14 september gav bland annat utlåtande om kyrkans framtidsredogörelse, om invandrares medlemskap i kyrkan, även om de inte har hemort i Finland, och om diakonatet. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Då tiden för nomineringen av kandidater till biskopsvalet i Esbo gick ut på tisdag eftermiddag stod det klart att det bara blir en valomgång. 15.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Annorlunda, men ändå densamma – det är förhoppningsvis känslan när Kyrkpressens läsare slår upp veckans nummer. Annorlunda – men ändå forfarande ens egen. 15.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Som kristen filmmakare vill Klaus Härö att hans livsåskådning ska komma fram i filmerna. Men det finns ingen färdig formel på hur man gör kristen film. 14.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaarlo Kalliala höll öppningstalet då biskopsmötet öppnades i Salo i dag, tisdag. 13.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det var många som ville viga sig ifjol den 10.10.2010. Men till vigselnatten den 11 november (11.11.2011) är det ingen större rusning. 13.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Peter Lassus, tidigare kyrkoherde i Övermark, ska hoppa in som församlingspastor i Närpes fram till slutet av året. 13.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ett utomäktenskapligt förhållande till en man. Det är orsaken till att Markku Koivisto avskedats från Nokiamissionen. 12.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkhelgen i Karleby samlade rekordmånga deltagare i helgens olika samlingar. Lördag kväll drog ca 1300 personer till kyrkan och barnprogrammen. 12.9.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46