Tove Janssons målande reduceras till en dekorativ kuliss i pjäsen Tove, skriver Erika Rönngård.
Tove Janssons målande reduceras till en dekorativ kuliss i pjäsen Tove, skriver Erika Rönngård.

Svenska teaterns Tove är ett vänligt porträtt av en person som gett så många så mycket tröst

Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41

Det är svårt det där med nationella storheter. Svårt att se dem som människor och inte enbart som just storheter. Svenska teaterns uppsättning lyckas någorlunda bra när det gäller att skaka helgonglorian av Tove Jansson – deras Tove är inte alltid så genomsympatisk. Hon har sina skaparkriser och hon har ungefär lika begränsat tålamod med att vara en ständigt tillgänglig sagomamma som vem som helst skulle ha – men blir aldrig vare sig skandalös eller helt osympatisk. Samtidigt har man reducerat Toves konstnärsskap till just den där lite krisande och ganska bohemiska sidan. Det är mycket prat om vad hon vill göra och att det inte blir som hon vill och inte är lönt, men själva målandet reduceras till en dekorativ kuliss. Tove har glömt bort att Tove Jansson trots viss prestationsångest och trots en del nedgörande kommentarer från kritikerna faktiskt producerade mycket konst och illustrationer och inte bara satt och ondgjorde sig över hur svårt det var.

Helhetsintrycket av pjäsen är ändå gott. Övergångarna mellan de olika scenerna i olika skeden av Toves liv sitter fint och skådespelarna imponerar – det känns som om det verkligen är Tove Jansson vi ser på scenen, både i Ylva Ekblads äldre upplaga och i Alma Pöystis yngre. Pjäsens dramaturgi fungerar också väl – det här är en skildring som vinner mycket på att Tove Janssons familj, som påverkade henne så mycket, gör entre först i andra akten när vi redan fått se föräldrarnas spår i henne. Däremot hade andra akten mått bra av att vara kortare och den avslutande scenen tillför mycket lite nytt till helheten.

Scenerna mellan Tove och fadern Viktor Jansson hör till pjäsens mest berörande – deras hätska motvilja mot varandras åsikter i kombination med en okuvlig kärlek. I förhållandet till fadern förstår man hennes ambivalens helt och fullt. Ännu tydligare mejslas Toves egen familj ut när hon reser till Japan och träffar den unga Miyukis familj, en familj där man till skillnad från Toves egen familj alltid respekterar varandras val.

Men oavsett vilken typ av familj man vuxit upp i kan man ändå fängslas av Mumindalen och dess invånare, och det lyfter Tove fram flera gånger. Tove Jansson skrev den första muminboken under kriget och muminvärlden blev en tillflykt för henne när världen brann. I Tove ser vi hur mumintrollen produktifieras och hamnar på handdukar och tandborstar, men framför allt ser vi hur Mumindalen och dess vänliga och vidsynta invånare talar till vitt skilda personer. Därför känner jag mig innerst inne lättad över att Tove mestadels är ett vänligt porträtt av en person som gett så många så mycket tröst. Trots det där med att man inte ska sätta helgonglorior på storheterna.

Erika Rönngård
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00
Slutet nått

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbågsfrågor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata näkyvissä. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17