Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Behöver hela familjen terapi när ett barn mår dåligt?

FRÅGA: Vi har ett barn i familjen som mår dåligt. Räcker det att barnet går i terapi eller borde också resten av familjen involveras i terapiprocessen?

MARIA SUNDGREN-LILLQVIST är kognitiv psykoterapeut och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.

SVAR: Ett första råd i denna fråga är att ni föräldrar ska kontakta terapeuten och diskutera situationen. Då får terapeuten ge sin syn på saken och blir medveten om era tankegångar. Tillsammans kan ni komma fram till en bra lösning för att på bästa sätt hjälpa ert barn.
Det är viktigt att barnet som mår dåligt får terapi. Men det vore också bra att föräldrarna får en egen samtalstid. Idealet är att föräldrarna träffar samma terapeut som barnet. Då kunde föräldrarna få stöd i hur de bäst kan hjälpa barnet.

Naturligtvis har barnets ålder en betydelse. Ju mindre barnet är, desto viktigare är det att hela familjen eller föräldrarna är involverade. Föräldrarna kan inte få all information som barnet ger åt terapeuten, men de kan få råd om hur de kan stödja barnet. Vidare kan föräldrarna ge terapeuten information som barnet inte berättat. Terapeuten kan få en bättre helhetsbild genom att också samtala med föräldrarna. Idealet är att barnet går i terapi en gång per vecka. Föräldrarna kunde träffa terapeuten cirka en gång per månad. Om det inte går att ordna att föräldrarna träffar samma terapeut som barnet, så borde föräldrarna ha en annan terapeut som de samtalar med.

Att involvera hela familjen i terapin kan också vara ett alternativ, då blir det frågan om familjeterapi. Men det kan vara svårt för barnet att prata öppet när föräldrarna är med. Därför kan det hända att familjeterapi inte är tillräckligt för barnet. Dessutom kan det också vara svårt för föräldrarna att berätta allt när barnet är med.
Ett alternativ kan vara ett häfte där terapeuten kan skriva ner det hen finner väsentligt och föräldrarna kan skriva ner det som de funderar på. Barnet är medvetet om att häftet finns och barnet kan också skriva ner sina funderingar där.

Att barnet prioriteras framför familjen handlar många gånger om resursbrist inom vården. Det kan ju också vara så att barnet mår bra hemma, men dåligt i skolan och på fritiden. Då är det inte aktuellt med familjeterapi, men då kan barnet få tillräckligt med verktyg för att kunna handskas med eventuell ångest eller oro genom egen terapi. Förekommer det stora gräl hemma är familjeterapi ett mycket gott val. Då får alla familjemedlemmar berätta om hur de upplever hemmiljön och familjen kan få råd och stöd från terapeuterna. Familjeterapi bedrivs alltid av två terapeuter.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22