Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå?

VÅGA FRÅGA:
Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå? Till exempel gällande liknelsen om såningsmannen säger Jesus till lärjungarna: Ni har fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser. Skulle inte Jesus ha velat att så många som möjligt förstår vad han talar om?

SVAR:
Utgångspunkten med
Jesu liknelser är nog att Gud vill att alla människor ska kunna ta budskapet till sig och bli frälsta. ”Gud vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:3-4). Meningen med liknelserna kan därför inte ha varit att göra några lyssnare ovissa om frälsningen.

Liknelserna som Jesus berättade har ofta en huvudpoäng. Mera sällan berättade han liknelser där varje detalj ska tolkas symboliskt. Budskapet är enkelt och inträngande. Så till den delen var det alltså inte fråga om att göra budskapet svårtillgängligt. Däremot var det själva innehållet i liknelserna som redan från första början kunde skapa en osynlig vägg i förhållande till lyssnaren. Liknelsens huvudpoäng kunde chocka lyssnaren till den grad att reaktionen blev ilska eller åtminstone en ifrågasättande huvudskakning.


Exempel på det här finner vi i liknelserna vars poäng var att Guds kärlek och förlåtelse är villkorslös, att Gud tar emot syndaren med öppna armar, så som exempelvis liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-32). En Gud som likt pappan i liknelsen springer emot sitt barn som kommer hem efter en fullständigt misslyckad resa blev helt enkelt för mycket för en del av lyssnarna. Särskilt för dem som tänkte mycket på sin egen kraft och förmåga. Men budskapet lyser klart i berättelsen – Guds kärlek är alltid större och kan inte begränsas av oss människor.

På samma sätt lyckades också Jesus framställa vårt ansvar för våra medmänniskor. I liknelsen om den barmhärtige samariern (Luk 10:25-37) visar Jesus vårt ansvar för dem som lider nöd. Många försök att krympa ned vårt ansvar för lidande medmänniskor har gjorts och görs fortfarande för att vi själva inte ska behöva gripa in. Men liknelsen släpper inte förbi någon – Guds kärlek till oss kallar oss att älska varandra.
Det är alltså själva innehållet i liknelsen som kan bli en stötesten och hindra lyssnaren från att förstå. Som lyssnare till liknelserna får vår bön vara att Gud ska öppna våra hjärtan så att vi kan ta emot det omvälvande budskapet om Guds kärlek och vårt ansvar.

BO-GÖRAN ÅSTRAND
är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.



julrecept. I de senaste numren av KP har vi bett olika personer nämna en ingrediens som hör till deras julfirande. Vad kokar en köksmästare ihop av dem? 22.12.2011 kl. 09:00

På grund av ett trycktekniskt missöde levereras Kyrkpressens julnummer en dag senare till en del av hushållen i Nyland och Tammerfors. 22.12.2011 kl. 10:28

annonsredaktör kyrkpressen. Erika Rönngård är ny annonsredaktör på Kyrkpressen. Hon efterträder Marianne Tanttinen. 23.12.2011 kl. 09:00

Prästen Gavin Tyte från Devon i sydvästra England gör succé med sin beatbox-version av julevangeliet, rapporterar Dagen. 21.12.2011 kl. 10:35

Matbanken på Åland delar i dag, tisdag, ut 75 matkassar. 20.12.2011 kl. 13:13

aamukorva telefonjour Helsinki. En ensam jul väcker många minnen till liv. Den frivilliga i telefonjouren kan vara den enda som lyssnar. 20.12.2011 kl. 09:56

Päivi Räsänen. Är kyrkan demokratisk i sin verksamhet, frågar inrikesminister Päivi Räsänen i en kritisk insändare i Helsingin Sanomat. 19.12.2011 kl. 11:42

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus. 17.12.2011 kl. 09:00

Lucia Tjälstek. Julkyrkan har en självskriven plats i Lucian Nora Peltolas julfirande. 16.12.2011 kl. 13:37

kyrkomöte, stiftsgfullmäktige. Läs vem som kandiderar från din ort! 13.12.2011 kl. 11:55

Närpes Clas Abrahamsson sammanslagning. Församlingarna i Närpes, Pörtom och Övermark diskuterar en möjlig församlingsfusion. 15.12.2011 kl. 16:19

Kristinestad Julstad. Projektet Jul i sjöstaden vill ta fram traditioner och ge Kristinestad en image som julstad. 15.12.2011 kl. 10:07

Hagman. Teologie doktor Patrik Hagman fick ikväll Åbo Akademis Per Brahe-pris. Prissumman uppgår till 12 000 euro. 14.12.2011 kl. 19:00

arbetsklimat vanda svenska domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift vill att Vanda svenska församling vidtar åtgärder för att förbättra sitt arbetsklimat. Långvariga tvister gällande ledarskap och administration har inverkat på arbetstagarnas ork och påverkat verksamheten i församlingen negativt. 14.12.2011 kl. 13:32

Halpa-Halli tobak alkohol. Affärskedjan Halpa Halli har tilldelats det första nationella folkhälsopriset, rapporterar Österbottens Tidning.  14.12.2011 kl. 10:20

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42