Recensioner

Insatt men hastigt formulerat om feminism

Erika Rönngård

Vad krävs för att man ska kunna kalla sig feminist och är feminism faktiskt något vi fortfarande behöver? Det här är ett par av de frågor som Peppe Öhman besvarar i sin färska bok.


Feminism är en av Öhmans hjärtefrågor. Den som har följt hennes blogg har märkt det redan för åratal sedan, den som plockar upp Livet & patriarkatet lär märka det ganska snabbt. Öhman är insatt och påläst och det märks att hon är van att föra en debatt om de olika aspekterna av feminism. Ibland får hon till formuleringarna riktigt snyggt, och även om man läst på om feminism en längre tid kan man slås av orättvisan som hon förmedlar.


Tyvärr slås man också ganska ofta av något annat än kampvilja och igenkänning vid läsningen av den här boken. Livet & patriarkatet känns ofta som ett hastverk. Innehållet är bra, men alla formuleringar har inte hunnit finna sin bästa form. Det finns resonemang som skulle behöva förtydligas, fördjupas eller bara knytas ihop bättre. En del av Öhmans språkliga metaforer stjäl uppmärksamhet från det hon egentligen försöker säga, och i synnerhet i inledningen känns det ironiska raljerandet påfrestande. Idén är bra, skribenten insatt, men efterarbetet lyser med sin frånvaro.


Målgruppen för boken utmålas enligt baksidestexten som ”farbrorn, kusinen eller kollegan”, men i praktiken är texten ändå formulerad ungefär som på Öhmans blogg. Det är en jargong och en textgenre som antagligen funkar bra för hennes bloggläsare men inte nödvändigtvis lika bra för exempelvis den där manliga släktingen som passerat femtio och tycker att feminister mest pratar strunt.


Om man orkar ha överseende med att det gått lite för snabbt i vissa svängar är Livet & patriarkatet ändå en läsvärd bok. Öhman har utnyttjat de ungefär 180 sidorna väl och hinner både med att förklara grundbegrepp, svara på frågor om feminism som ställts i kommentarerna till hennes blogg, delge läsaren statistik som punkterar myten om att vi lever i ett jämställt land och krydda det hela med personliga erfarenheter och tankar. De personliga berättelserna fungerar bra – de gör läsningen roligare och igenkänningen större. Öhman lyckas också kombinera dem med tillräckligt mycket statistik och forskning för att de ska kännas relevanta.


I de stunder när Livet & patriarkatet fungerar som bäst är den en styrkebok för (unga) kvinnor. Du är inte ensam. Det är inte ditt fel att patriarkatet fortfarande finns, att könsrollerna är för snäva och ojämlikheten för stor.


BOK

Livet & patriarkatet

Författare: Peppe Öhman

Förlag: Schildts & Söderströms 2016



äktenskap. – Jag känner en stor sorg över att de samkönade äktenskapen inte blir behandlade likvärdigt, men det är orimligt att vi präster ska bryta det löfte vi gett, säger Helene Liljeström. 6.10.2016 kl. 16:24

äktenskap. Börja förbereda för konkreta förändringar som gör det möjligt för prästerna att viga alla par som har rätt till vigsel enligt Finlands lag. Det vädjar Paulus församling i Helsingfors om till biskops- och kyrkomötet. 6.10.2016 kl. 15:59

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01

Borgå stift. Rekrytering, stiftsgeografi och äktenskaplagen stod på agendan när alla Svenskfinlands präster samlades i Åbo denna vecka. 28.9.2016 kl. 09:27

asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07