Recensioner

Tre systrar och en berättare av Lars Sund

Erika Rönngård
Foto: Cata Portin

Myllrande berättarglädje

Lars Sunds nya roman har, precis som en av huvudpersonerna, tagit steget bort från det fiktiva samhället Siklax som var hemort för Sunds tidigare trilogi. I Tre systrar och en berättare är handlingen förlagd till det efterkrigstida Jakobstad, en stad och en tid som beskrivs så mångordigt och levande att den i praktiken blir en av huvudpersonerna i berättelsen.

Romanens titel säger egentligen allt om dess upplägg. Avstampet görs i den lokala dramatiska föreningens uppsättning av Tjechovs Tre systrar hösten 1948. Tre unga kvinnor, sinsemellan mycket olika, spelar de tre huvudrollerna i pjäsen. Premiärkvällen slutar i en tragedi som följer inte bara de tre kvinnorna utan också historiens berättare genom resten av romanen. Att berättaren finns omnämnd redan i titeln är motiverat, han är nämligen en konstruktion av sällan skådat slag och får stort utrymme. Lars Sund har valt ett lekfullt metagrepp för sitt romanberättande. Bokens berättare är en person i handlingen, en betraktare som ser och vet det mesta. Han sköter bommarna i en järnvägskorsning och i väntan på tågen för han samtal dels med en kråka, dels med den lokale skalden Viktor Sund. Inspirerad och uppmuntrad av skalden börjar han också nedteckna romanens berättelse. Kråkans funktion är att vara ögon där berättarens inte når fram och det är också för henne som berättaren förklarar de ord och företeelser som kan låta främmande för en rikssvensk läsare. Lars Sund har i den här romanen ett totalt respektlöst men ofta tämligen underhållande förhållningssätt till logiken. Samtidigt som vissa detaljer lämnas bort med hänvisning till att berättaren inte hade möjlighet att närvara på platsen får läsaren vid andra tillfällen ta del av personernas innersta tankar. Bristen på logik känns alltså snarast som en lekfull detalj, men att berättaren själv tillåts breda ut sig så vitt och brett över boksidorna stjäl stundvis fokus från de andra huvudpersonerna.

Lars Sunds språk är så rikt att man häpnar och han har en flödande berättarglädje som lyser på snart sagt varje sida i den nya romanen. Faktum är att berättarglädjen knoppar av sig i så många små sidohistorier att jag som läsare ibland blir lite matt och önskar att han hade skurit bort några bihistorier och utvecklat andra lite närmare. Det är nämligen många potentiellt intressanta händelser och personer som försvinner ut i marginalen innan man hinner bli mätt på dem.
Tre systrar och en berättare är den första boken i en planerad trilogi. Det märks, för efter avslutad läsning finns det en del obesvarade frågor. Boken avslutas inte med en cliffhanger, men det finns en hel del lösa trådar och löften som inte infrias. Så hänvisar berättaren också till att någon annan kommer att ta vid efter honom.

Tre systrar och en berättare av Lars Sund
Förlag: Schildts & Söderströms 2014



Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48