Surfa på Ted talks och Brené Brown så hittar du ett tal om sårbarhet och skam som setts av miljoner människor. Boken Mod att vara sårbar är antagligen ett resultat av just det talet, talet som gjorde sociologen Brown till en kändis.

Vad handlar det om då, det här med sårbarhet? Det började med att Brown ville forska i anknytning: vad som får människor att känna tillhörighet och kärlek. Men när hon intervjuade folk märkte hon att de berättelser de berättade inte handlade om anknytning utan om bristande anknytning. Allt verkade bottna i en känsla som är bekant för de flesta av oss: skam.

Mod att vara sårbar handlar om att bygga upp ”skamtålighet”, det vill säga att våga vara sårbar, ofullkomlig, ovetande och den som säger ”jag älskar dig” fast man inte vet vad den andra ska svara. En del av det Brené Brown skriver känns viktigt när jag läser det, en del glömmer jag bort genast när jag bläddrar vidare, men en del har jag tänkt på nästan dagligen sedan jag fick boken i min hand.

Till bokens mest intressanta sjok hör det hon skriver om ledarskap – och då menar hon ledarskap på alla nivåer, vare sig det handlar om frivilligarbete i en församling eller om att vara chef för tusentals människor. Hon har väldigt mycket klokt att säga om hur man ger konstruktiv kritik, det vill säga kritik som inte får mottagaren att känna skam. Den biten borde läsas av alla som någonsin haft med andra människor att göra och särskilt av dem som har en maktposition.

Men hon skriver också mycket förståndigt om barnuppfostran. Det mesta vet vi redan: barnen gör inte som du säger, de gör som du gör. Vill du ha empatiska, lyssnande barn måste du själv vara empatisk och lyssnande. Och det är svårt.

Mod att vara sårbar. I dina relationer, i ditt föräldraskap, i ditt arbete.
Författare: Brené Brown
Förlag: Libris 2014