Vår uppgift är att tala sanning i världen, säger Patrick Wingren.

"Vi måste möta det onda i oss"

debatt. Tänkaren, youtube-föreläsaren Jordan Peterson väcker starka känslor för eller emot. Nu berättar Patrick Wingren varför han, som kristen, tror att Petersons budskap kan göra världen till en bättre plats 16.5.2018 kl. 06:38

För några veckor sedan publicerade Kyrkpressen en kritisk artikel om Jordan Peterson, den kanadensiska professorn i psykologi som föreläser på Youtube och har anhängare i hela världen. Tidningen fick hård kritik för att ha gett en skev och orättvis bild av Peterson.

Patrick Wingren, musiker och en av Kyrkpressens kolumnister, är en av kritikerna.
– Själv kom jag in på Peterson via min son, som tänkte att jag kanske skulle vara intresserad av hans bibelföreläsningar. Jag började titta på dem, noterade Petersons djupa respekt för Dostojevskij, och visste att jag ville se dem alla. Det kändes befriande att höra Bibeln diskuteras utanför en kyrklig miljö. Man kan ju påstå att Peterson skräddarsyr Gamla testamentets berättelser så att de passar in i hans övriga livsåskådning. Men man kan också säga att hans livsåskådning är sådan att den reflekteras i Gamla testamentet.

Om Wingren ska hitta ett ord som beskriver Peterson är det inte ord som ”profet” eller ”filosof”. Det är helt enkelt ”tänkare”.
– Han är en i raden av många.

Själv kallar sig Peterson ”romantiker”. Det är kanske för att en av hans centrala idéer är att vi har ett personligt ansvar för hur vi lever våra liv, och att vi – om vi bär det ansvaret – kan göra världen till en bättre plats.
– Det handlar om att vi måste slåss med det faktum att vi gör sådant som är ont, även om vi inte vill, och ännu värre: att vi är kapabla till ondska som ger oss njutning i stunden, säger Wingren.

Peterson talar om en sorts självrannsakan som i religiösa termer kanske kunde beskrivas med ordet ”förkrosselse”.
– När han talar om personligt ansvar ser jag inget som strider mot det kristna budskapet. Han säger att vi inte ska gå åt samhällsstrukturerna förrän vi rannsakat och brottats med oss själva. Det här tycker jag är helt avgörande. Jag tror att varje person som fått till stånd en positiv förändring i samhället har gjort det tack vare en övertygelse inifrån, inte bara på grund av en åsikt.

I akademiska kretsar har Peterson mött kritik på många av de områden han vågat sig in på: från evolutionsbiologi till politik.
– Jag tror att debatten om Peterson är så polariserad för att de flesta har för bråttom för att verkligen lyssna igenom det han säger. Det finns 500 timmar föreläsningar på nätet, vem hinner lyssna på allt det? Så man tyr sig till andrahandsinformation, och den är ofta både grund och subjektiv.

Wingren menar att det är akademisk hybris att analysera Petersons allmänmänskliga, existentiella betraktelsesätt utgående från ett avskärmat expertisområde.
– När har ny, evidensbaserad kunskap blivit ett odiskutabelt ideal utanför universitetens väggar? Följer man den logiken bör kyrkorna stängas, eftersom de förvaltar en tusentals år gammal kunskap om ett budskap som inte kan bevisas. Det Peterson säger är fräscht i och med att det förmedlas här och nu, i en tid då många starka trender talar emot det.
Hans budskap, menar Wingren, kan sammanfattas i två punkter som bildar en bas för allt han säger. Den ena är att du har ansvar för ditt liv hur än det ser ut. Vi har alla ont i oss, ont som kommer inifrån. För att komma någonvart måste vi möta det.

Petersons andra bärande tanke handlar om logos, ordet.
– Med det menar han att det finns stor potential som inte tagit form. Det finns mycket vishet i Gamla testamentet, men den är fruktansvärt svår att ta på. Den lever i ett kaotiskt rum. När Jesus föds, sann människa, sann Gud, slår visheten äntligen rot mitt ibland oss. Peterson talar om Jesus, ordet fullständigt inkarnerat, som perfektion.

Och hur ska denna strävan efter perfektion ta sig uttryck i oss?
– Vår huvudsakliga uppgift är att agera sant, tala sanning i världen. Inte ta den bekvämaste vägen, inte kalkylera, inte ljuga, varken för andra eller för oss själva. Det är ett av de sätt på vilket vi kan likna Jesus. Folk kan bli rädda för det här eftersom det kan uppfattas som ett gnostiskt perspektiv. Men för mig är Jesus ett ideal som är omöjligt för oss att uppnå. Jag tror att vi ofta vill lägga Jesus i någon form av andlig kuvös, han är liksom fjärrstyrd av Gud, men i en människokropp. Men om han är sann människa betyder det att han hela tiden kan synda, liksom vi, att han hela tiden slåss mot ondskan och frestelsen. Om inte Jesus har gjort det är det för mig fullständigt likgiltigt att Jesus var utan synd.

Och tror Jordan Peterson själv att Jesus är Gud?
– Det vet vi inte, säger Patrick Wingren. Det han säger är att religionen är det fundament vår moral vilar på, och att han själv agerar i världen som om Gud existerar.

Jordan Peterson är mycket kritisk till den postmoderna synen att sanning är något relativt, att sanning uppstår i verkligheten och att min verklighet och därmed sanning är en annan än din.
– Jag tror att sanningen är något som vi bara ser små fragment av, men vi ser den bättre tillsammans. Därför tror jag på en gemenskap där individen är livsviktig.

Patrick Wingren visar vad han menar genom att rita punkter på bordet.
– Om jag står här så står kanske min kombattant här, och någon annan här. Men så länge det är så, så länge vi talar öppet, börjar vi ana mönstret i mitten. Om vi inte är individuella så ser vi inte mitten. Vi har svårt att ens närma oss sanningen om vi inte är olika, och utan mitt har vi ingen riktning.

Problemet, menar han, med till exempel stockkonservativa kristna och karismatiska sekter är att de bildar en klick som binder sig till samma syn, på ett visst avstånd från sanningen.
– Men de vägrar röra på sig, vill inte gå in i dialog med oliktänkande.

Men löper de som följer Peterson samma risk? Personligt ansvar må vara Jordan Petersons huvudbudskap men hans uttalanden utnyttjas för många syften.

Kan det gå så att man lyssnar till Peterson och far iväg åt ett håll som inte är okej?
– Jo. Den risken finns eftersom det är så starka saker han pratar om, hans budskap har så mycket potential. Det finns kraft i det han säger och det är helt klart att det kan dra iväg åt fel håll. Men man kan säga exakt samma sak om den kristna kyrkan. Det kan bli hur fel som helst, men man kan inte anklaga den kristna tron, och allra minst Gud, för det.

Sofia Torvalds



PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29