Recensioner

Bok: En väg tillbaka

Marina Wiik
Författare: Christer Olsson Förlag: Libris 2011
Vad händer när en erfaren psykolog med ett aktivt liv drabbas av depression och svår ångest?

Christer Olssons åtta år långa mörkerkörning börjar med småsaker som täta toalettbesök. Trots att läkarundersökningar visar motsatsen kan han inte släppa tanken på att han lider av prostatitbesvär.

Olsson kan inte sova, han tappar aptiten och drabbas av det som han med ett ord kategoriserar som ”ofrid” – en djup olustkänsla som fyller hela hans varelse.

Under de kommande åren pumpar han i sig mediciner, är intagen på anstalt och får till och med elchocker för att börja må bättre. Det hjälper bara under korta stunder.

Olssons livboj är hans gudstro och stödet från de närmaste, i synnerhet frun Anne-Marie. När maken gång på gång frågar ”Tror du att jag blir frisk?” svarar hon utan tvekan ”Du blir frisk”.

Olssons bok är en uppriktig och oförskönad sjukdomsberättelse. Att han är psykolog bidrar till att minska tabuerna kring psykiska sjukdomar, vilket också var hans tanke.

För Olsson själv var hans yrke snarare ett hinder än en fördel när han sökte vård. Det känns fullständigt oförklarligt att han inte en endaste gång under sin sjukdomsprocess erbjöds samtalshjälp. Kanske trodde kollegerna att han kunde behandla sig själv? Jag inbillade mig verkligen att den svenska psykvården kommit längre än så!

Mycket i boken kretsar kring mediciner och sjukdomsteori. Jag skulle gärna ha hört mer om vardagen i familjen och om hans kontakt till ”normala” saker under depressionen. Och vad var grundorsaken till att han insjuknade? Utbrändhet?

I slutet av boken kommer Christer Olssons fru och en vän till tals, vilket ger en välkommen versionering av de händelser som återges.

Bokens största vinning är att den gjuter hopp i den som befinner sig i ett nattsvart rum utan fönster eller dörrar. Det blir bättre!



INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37