Barn av nåd

21.09.2017
INKAST.

Det hände sig en sommardag att min plånbok blev stulen. En god vän förlorade sin plånbok i samma veva. Hon gjorde så där som man ska göra när man förlorar sin plånbok. Hon ägnade många timmar åt att ringa och mejla runt för att beställa nya kort. Körkort, bibliotekskort, bankkort, bonuskort, fpa-kort, förmånskort, reseförsäkringskort … Aldrig har en människa lika många kort som när hon ska byta ut dem.

Själv gjorde jag så där som man inte ska göra. Jag ringde visserligen och spärrade mitt bankkort, men sedan orkade jag inte ta itu med de andra korten. Jag hoppades väl någonstans att det skulle ordna sig i alla fall.

Och någon vecka senare fick jag ett telefonsamtal från polisen. Min plånbok – och min väns plånbok – hade hittats i en skräpkorg vid en tågstation. Alla pengar var borta men alla kort var kvar.

Jag undrar om jag någonsin har sett min man lika besviken.

Livet med mig har fått honom att ibland tala om säkä, finskans ord för tur. Med det menar han att jag oskäligt ofta landar på fötterna utan att jag egentligen förtjänar det. Att inte fixa nya kort och komma undan med det är bara ett av många, många exempel på när min lathet och mitt slarv egentligen har lönat sig. Jag satt ju i slutändan med lika många kort på hand som min vän, men jag hade inte förlorat en massa tid i telefonköer.

Själv kallar jag det inte säkä. Jag kallar det nåd. Jag vet att jag lite för ofta lever lite för nära gränsen, att jag sällan har speciellt rejäla marginaler. Men jag vet också att det oftast löser sig i alla fall. Inte alltid, nej. Men tillräckligt ofta för att jag med frid ska fortsätta vara den jag är och leva som jag gjort hittills. Tillräckligt ofta för att jag ska tro stenhårt på nåden.

Det goda med oss barn av nåd (eller säkä-ungar, beroende på vem man frågar) är att vi sällan bekymrar oss för det som ligger utanför vår kontroll. Det finns något fint i det, vi minns ju det där som Jesus sa om fåglarna på himlen som inte gör sig bekymmer men ändå tas om hand.

Jag tror att vi människor av i dag behöver den påminnelsen om möjligt ännu mer än människorna på Jesu tid gjorde. Många av oss verkar tro att vi människor kan kontrollera det mesta, livet självt. Det kan vi inte. Förstås inte. Vi kan egentligen kontrollera ganska lite och nästan inget av det mest avgörande. Hälsa och liv och död ligger utanför vår kontroll.

Vi ska bära det ansvar som är vårt, ja. Men vi ska inte bära på det bekymmer som aldrig varit vårt att bära. Gränsen är ibland hårfin och stundvis vinglar jag över till fel sida av den gränsen. Men också när jag är på fel sida om den så påminns jag om något gott; vi har ganska lite i vår hand. Vi vilar i en annans.

Amanda Audas-Kass

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12