Det finns och behövs en gräns

13.06.2017
LEDARE.

På måndagseftermiddagen kom beskedet som hela Finland väntat. Regeringssamarbetet kan inte fortsätta med det nya styret hos Sannfinländarna. Huvudpersonen i dramat, Sannfinländarnas pinfärska ordförande Jussi Halla-aho, hade redan tidigare uttryckt sin stora förvåning och sitt förakt över att regeringssamarbetet ska handla om personfrågor.

Visst handlar det om personfrågor – också. När ledare överskrider gränsen för det redbara, humana, så är det helt riktigt att diskussionen börjar röra sig i begrepp som handlar om gemensamma, grundläggande värderingar. När en ledande politiker tar till ett rasistiskt och ultranationalistiskt språkbruk i tal och skrift är gränsen nådd. Det nya ansikte som Halla-ahos parti skamlöst nu visar upp inför Finland kräver en signal, att här, här går gränsen. Det var bra att den kom.

Ute i kulisserna gör en snopen Jytky sorti. Timo Soini försökte in i det längsta hålla ultrahögern stången, men han skapade själv det monster som i slutskedet slukade honom. Det är vad monster gör.

Hur än den finländska politiken kommer att utveckla sig, så skrämmer den. Sannfinnländarna 2.0 är en aggressiv maktfaktor som många, åtminstone i partiet, sympatiserar med.

Det är lockande att tänka att det är bättre att inlemma de krafterna i systemet för att tämja och oskadliggöra. Men det finns en gräns där någon måste säga ifrån att ”det här ryms inte in inom ramarna för vad som kan accepteras i ledningen för en demokratisk, civiliserad stat”.

I USA brottas många, också stålnackade republikaner, med att få ihop sin övertygelse och hårt hållna trofasthet mot systemet med en folkvald president som inte kan eller vill forma sig efter de förväntingar som ställs på en världsledare. Det sitter hårt att säga rent ut att någon inte är värdig som ledare. Men det behöver sägas när maktpersoner stiger fram på scenen och trampar på det gemensamma kapital som i grund och botten handlar om människovärdighet för oss alla.

Den djupaste och mest smärtande frågan är ändå varför folk som fått friheten att välja gör sådana val som de har gjort. Utan understöd stiger ingen till toppen.

I förlängningen ifrågasätter den undran själva demokratins grunder. Vad har förändrats i våra samhällen, när den sunda förmågan att skämmas har försvunnit? Ibland är det helt okej att filtrera. Och var finns de gatekeepers på olika nivåer – alldeles särskilt inom partierna själva – som borde sovra bättre i materialet i ett tidigt skede? Borde det finnas en tydligare minsta gemensam nämnare för vad som är etiskt försvarbart att bjuda ut på det politiska smörgåsbordet? Så länge det inte gör det är vi beroende av att andra parlamentariska motkrafter reagerar och drar gränser, utan rädsla för populistiska kastvindar.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12