En påsk i april 2012

04.04.2012
Om julen till viss del kapats av konsumismen, så har påsken fortfarande ett lägre marknadsvärde. Det finns en gräns för hur mycket memma och påskägg man kan klämma i sig. Men trots att påsken har en mer religiös klang än julen är dragningskraften till helgens gudstjänster och mässor inte lika stark och den liturgiska färgen riskerar i det allmänna medvetandet snarast att få en anstrykning av kycklinggult.
Att påsken trots allt bevarat en ton av allvarsam tillsammanshelg handlar troligen ändå om att den knyter an till något som fortfarande lever starkt inom var och en.

Våren 2012 vet fortfarande vad övergivenhet är eller hur sveket bränner när det träffar där det gör allra mest ont. Påsken rullar ut gräsplätten i gryningen där det är naturligt och tillåtet att släppa ut den tillbakahållna gråten – och där den tårögda också får möta den stormande glädjen.

Samtidigt som påsken är berättelsen om Jesus som levde, dog och uppstod igen cirka år 30 är den berättelsen om människan själv. Den talar om ett lidande vi kan känna igen, en död som kastar skuggor också över vår vardag, ett hopp om en himmel och en uppståndelse som de allra flesta till och med uttalat vågar hysa. Som högtid är påsken och dess kulmen under stilla veckan ett kraftfullt drama med hela skalan av våra känslostråk, styrkor och svagheter. Också 2012 erbjuder den var och en mötet mellan det allmänt mänskliga och det unikt gudomliga. Något av det här har KP:s redaktion velat åskådliggöra i vår påskvandringsfeature i det här numret.

Författaren, journalisten och numera också predikanten Göran Skytte berättar i en av sina krönikor i Svenska Dagbladet om hur han blev uppringd av en tidning som ville veta vad påsken betydde för honom: ”Jag svarade: Jesu död och Jesu uppståndelse, och tystnaden ekade i telefonluren. Den unge reportern svarade: Ja, jo, men – kan du ta om det där”.

Svaret var ”fel”. Skytte uttrycker sitt vemod inför reaktionen av främlingskap. Han drar parallellen till fotbollsentusiasternas värld. Att dra land och rike runt som hängivna fotbollsfans och jubla över ett mål eller känna sorg över en förlust ses som ”normalt”. ”Om jag går i kyrkan en timme i veckan och där stillsamt lyfter mina händer en aning i tillbedjan räknas det av många som onormalt”, skriver Skytte. Han efterlyser en andlig nyfikenhet som motvikt till andlig likgiltighet.

Påsken är den ultimata matchen. Här om någonsin är det både gråt och jubel. Det är en generös helg vi går in i och den presenterar kärnan i den kristna tron för var och en som ens är lite intresserad. Resten av kyrkoåret är mera knega på.

Nu går vi in för slutspel. Det finns gott om plats att vara med och jubla över målet.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54