Original eller efterapning?

29.03.2012
Varje ny generation kristna har i uppgift att omtolka det kristna budskapet till sin samtid. Inte på det sättet att själva kärnan i evangeliet skulle förändras med tiden, men det omgivande samhället förändras ständigt och därför är det inte heller konstigt att sättet att uttrycka tron eller vilka konsekvenser tron får i våra liv varierar i takt med tidernas gång.
Att evangeliet omtolkas innebär att vi får en massa rörelser och grupperingar som arbetar för olika aktuella frågor, men ur ett kristet perspektiv. Vi har kristna miljörörelser, kristna veganer, kristna feminister och kristna mansnätverk. Ser vi bakåt i tiden hittar vi kristna nykterhetsrörelser, kristna revolutionärer, kristen vänster och kristen höger och så vidare. Alla de här grupperna arbetar för ungefär samma ideal som deras icke-konfessionella gelikar men de gör det från en kristen plattform, med utgångspunkt i sin kristna tro.

Eller gör de det? Har alla de här rörelserna verkligen fötts ur människors övertygelse om vad som är Guds vilja? Har vi som kristna verkligen gått till Fadern, frågat Honom vad världen behöver och fått i svar att den behöver just den ena eller andra formen av aktivism? Eller handlar det om att kristna människor sett vilka trender som varit på gång i samhället för tillfället, plockat upp dem och bara stöpt om dem i kristen form? Är vår kristna samhällspåverkan sprungen från Guds vilja för världen eller är den en efterapning av det som det omgivande samhället gör, men med lite kristna förtecken för att vi ska kunna påstå att just den här aktivismen minsann är vad också Gud vill? Leder kyrkan och de kristna debatten i samhället eller följer vi bara efter? Är kyrkan delaktig i att lyfta upp aktuella samtalsämnen på agendan eller nöjer vi oss med att ge ett kristet perspektiv på det som andra slagit fast att ska diskuteras?

Kyrkans anspråk är ganska stort om man tänker efter: vi påstår på fullt allvar att det finns en högre makt och dessutom att vi har någon sorts aning om vad denna högre makt vill med oss, vår värld och vårt samhälle. Vi anser rentav att denna högre makt är välvilligt inställd till oss och vill vårt bästa. Vår bild av denna högre makt är inte heltäckande och vi påstår oss inte veta allt om den, men vi tror oss ha en uppfattning om vilka värderingar den högre makten har och vilka saker som är viktiga. Då borde vi väl kunna göra mer än bara upprepa det som andra redan gör och istället sträva efter att hitta de teman och de frågor som ligger på Faderns hjärta men som kanske samhället i övrigt ännu inte upptäckt.

Borde vi i högre grad hitta källorna till vår aktivism hos Skaparen än hos det omgivande samhället? Gör vi det redan?


Mats Björklund

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54