Våga tala om den goda döden

09.03.2017
LEDARE. Eutanasidebatten har lyft upp den minst lika viktiga diskussionen om hur vi dör i vårt land i dag.

I veckan diskuterade riksdagen medborgarinitiativet om legalisering av eutanasi. Ordväxlingen bjöd på starka känslor i plenum och kraftigt delade åsikter också inom partierna. Var det hela slutar är svårt att avgöra.

Eutanasidebatten har lyft upp den minst lika viktiga diskussionen om hur vi dör i vårt land i dag. Här är resurserna tyvärr ojämlika beroende på var man är bosatt. Det finns det en hel del outnyttjad sakkunskap om vården i livets slutskede att ta tillvara. Under fjolåret nådde projektet Hyvä kuolema (Den goda döden) cirka åttatusen deltagare som arbetar med sjuka och döende. Det är ett brett upplagt projekt, med allt från seminarier till regelrätt utbildning. Projektet finansierades bland annat av Gemensamt Ansvar och sträcker sig ända in på 2017. I slutet av året startade en lång utbildning av 27 personer, som i sin tur ska kunna utbilda andra när de blir färdiga i april i vår.

En av smärtpunkterna i vården, förutom den ständiga tidspressen, handlar om att det fortfarande är svårt att öppet tala om döden. Människor tas in på vårdinrättningar, där alla vet att de inte längre kommer att lämna dessa levande. Hur någon vill dö borde ingå i vårdplanen och naturligt kunna diskuteras under vårdens gång. Tyvärr är det inte alltid så, i stället har ämnet blivit tabu. Det konstaterade Riikka Koivisto, verksamhetsledare vid Koivikko-hemmet i Tavastehus, vid kyrkans mediefrukost strax innan initiativet överlämnades. Koivisto beklagade att detta tabu ofta lätt leder till ännu en omgång cytostatika. I stället för att patienten får utnyttja en god vård i livets slutskede och förbereda sig inför sin död, blir slutet en utsiktslös medicinsk kamp. Med en mera tillräcklig vård i livets slutskede kommer eutanasifrågan i en annan kontext.

Sjukhusprästen och sjukskötaren Virpi Sipola har mött frågorna i bägge rollerna under sitt yrkesliv. Hon hörde också till de tveksamma. Initiativet ligger i tiden, menar hon. ”Vi har en stark tro på att livet kan kontrolleras och att allt har en lösning som passar oss. Att själv bestämma är centralt.” Trots detta anser hon att ett införande av eutanasi skulle ge felaktiga signaler om åldrande och död. Det kunde antyda att det finns ett skede i livet när själva livet inte längre har något värde. Det förskjuter också perspektivet från en sanning som är svår att ta till sig: Livet är en lång process som slutar med döden. Inför den utgången växer frågorna, inte minst hos den som bär på en obotlig sjukdom. Vad ska hända med mig när jag blir riktigt dålig? Vem tar hand om mig? Redan nu finns det frivilliga som utbildats att möta de här frågorna i miljöer där de anställdas krafter och tid inte räcker till.

Den ensamhet som en döende känner botas inte med eutanasi. Det finns olika slag av lidande, och det själsliga lidandet riskerar att hamna i skuggan av en pragmatisk, om än ibland otvivelaktigt på många sätt barmhärtig, lösning.

May Wikström är chefredaktör för Kyrkpressen.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28