Smärtsamma val om döden

16.11.2016

LEDARE. Eutanasifrågan har seglat upp som en av de stora samhällsfrågorna.

På bara en vecka har över 27 000 personer undertecknat medborgarinitiativet om rätten till eutanasi. Det blir med stor sannolikhet ett initiativ som landar på riksdagens bord, och som dessutom har förankringar inom majoriteten av riksdagspartierna. Förutom de tidigare riksdagsledamöter som tagit initiativet till namninsamlingen har bland annat Stefan Wallin (Sfp) och Ville Niinistö (Gröna) aktivt stött rätten till eutanasi.

Att insamlingen snabbt fick förgrundsfigurer som beskrevs som ”tunga namn” kritiserades av någon träffande som irrelevant, på gränsen till kränkande. Lidandet i en utsiktslös sjukhussäng känner inga kändisskap, inte lidandet för dem som sitter vid sängkanten heller. Månader eller års väntan på den allra sista lunginflammationen lika oändliga.

Det stora, offentliga samtalet om gränserna för livets slut är därför ett samtal som ägs av var och en av finländarna, och det måste hanteras med stor respekt. Den ödmjukheten inbegriper dessutom vördnaden för livet, och det som är större än vilja och lag.

Det är viktigt att kyrkan, kyrkorna, nu snabbt engagerar sig i samtalet – och låter bli att avfärda den uppriktiga våndan med klichémässiga svar ur något gammalt dokument. För att tas på allvar i frågan måste kyrkan gå en ny brottningskamp med 2010-talets vilja att lösa den plågsamma dödens problem.

Kyrkan har också uppdraget och rätten att peka på luckorna i argumentationen, där sådana finns. Är rätten att välja döden samtidigt något som kan skapa ett osunt tryck som inkräktar på individens rätt att leva? Biskop Vikström konstaterar till exempel i Hbl att många dödssjuka och gamla känner skuld över att de anhöriga belastas med sjukhusbesök och vardagsbestyr i väntan på slutet. Det finns en befogad oro för att någon tror att ens död vore bäst – för de andra.

Finlands läkarförbund motsätter sig officiellt legalisering av eutanasi. Däremot visar förbundets egen undersökning att ungefär hälften av läkarna i Finland är för en legalisering och att stödet växer. Holland lyfts fram som både det goda och det förfärliga exemplet. Nederländerna var först i världen med legaliserad aktiv dödshjälp 2002. Där har siffran för assisterad död stadigt vuxit, särskilt de senaste fem åren. Drygt 5 500 patienter dog år 2015 genom eutanasi.

Det som bekymrar etiker är det växande antalet dödshjälpsfall där mentala sjukdomar är argument för viljan att dö. Än en gång kommer den oundvikliga och svåra frågan om gränsen emot. Var ska den dras? Vad är ”obotligt”? Vad är ”outhärdligt”? Vem är ”tillräknelig”? Och var blev rätten till dödshjälp för de som tappade fästet i världen innan de hann begära den?

I en postsekulär tillvaro där Gud försvinner ur ekvationen alltmer blir tanken ofta rätlinjig. Men enklare blir det sällan ändå.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12