Den svåra jobbekvationen

01.09.2016
I dagarna är det budgetria. Visserligen har ramarna för finansminister Petteri Orpo manglats så pass väl igenom både förvaltning och press att hemligheterna är få. Den politiska diskussionen kvarstår. Orpo har valt att lägga fingret på den punkt där diskussionerna brukar bli häftigast – och där risken för ställningskrig är uppenbar – nämligen arbete. Legobitarna är de eviga: sysselsättningspolitik, understöd och bidrag, dagis, skatter, lönenivåer. I slutändan finns det alltid risk att någon drar orättfärdig nytta av att bitarna justeras. Ändå måste något göras, trots att allt känns beprövat och förkastat.

Ett konkret mål är att få upp sysselsättningsgraden i Finland till 72 procent. Det är just nu tre och en halv procentenhet dit. Nås målet stärkts också den offentliga ekonomin som en naturlig konsekvens.

Det märkliga är att Finland är något av klassens mysterium i jämförelse med de andra nordiska ekonomierna. Varför ligger ett stabilt samhälle med erkänt välutbildad arbetskraft och bra infrastruktur under 70-procentsstrecket när grannarna seglar sex procentenheter högre eller mer? Hur lyckas Finland som en av världens konkurrenskraftigaste stater klara sig så dåligt? Inför slutspurten publicerade nyligen tre ekonomer sitt PM kring den finländska paradoxen. Sixten Korkman, Bengt Holmström och Vesa Vihriälä drar slutsatsen att det finns ett omättat behov på kunnig arbetskraft, samtidigt som allt fler går arbetslösa. Det här är ett strukturellt fel, som kräver ett spektrum av åtgärder att få bukt med. Glappet ger konkret utslag till exempel i statistiken för huvudstadsregionen. Här växer utbudet av jobb hand i hand med arbetslöshetssiffrorna.

Men strukturella åtgärder som fungerar på papper svider och slår hårt på det personliga planet. Det finns åtgärder som de flesta borde kunna svälja. En är till exempel fokuseringen på vad som händer dem som just blivit arbetslösa. Här har vi något att lära av grannlandet Sverige. Just i det skedet när ens arbetsförmåga och -kunskaper fortfarande är på topp är det skäl att sätta in kraftiga åtgärder för att se till att den arbetslösa snabbt kommer in igen, genom kontaktsamtal, uppföljning och kontinuerliga träffar med arbetskraftsmyndigheterna. Åtgärderna finns nu till pappers, men i praktiken försvinner en nyarbetslös ofta ut i en tillvaro på villkorslöst arbetslöshetsunderstöd. I kombination med en relativt lång sådan blir effekten ödesdiger. Motivationen sjunker, likaså tilliten till det egna värdet och kunnandet. Finland visar sig ha en sällsynt dålig kombination av svaga aktiverande åtgärder och höga passiverande riskfaktorer.

Retoriken i höst är åtminstone i öppningsskedet något annan i tonen än den talkouppmaning som slog snett senast. Det finns ett anslag av omsorg som är sympatiskt. Om regeringen på allvar tar sig an arbetslöshetsproblemtiken som en helhet, där det också handlar om något så grundläggande som att ta hand om sina enskilda medborgare. Ja, då kan fokuseringen på sysselsättningsläget leda till något gott.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32