Språkläraren Kalle Anka

01.03.2012
Barnbarnet Tobias, 7, kommer med lillasyster Julia, 3, till mormor den första sportlovsdagen. Kalle Anka-extra (på finska) har just kommit och ynglingen kryper ihop i soffhörnet och börjar studera. Vi har beställt tidningen åt honom redan i ett år. Jag är ingen stor vän av serietidningar men den här Ankan kommer till Tobias av lingvistiska skäl.
Jag är inte den enda som har tänkt på språket. Finska institutionen vid Helsingfors universitet förärade Aku Ankka med språkpriset Vuoden Kielihelmi 2001. Institutionen ville ge en eloge till den finska redaktionen för att den under årens lopp exemplariskt och kreativt har utvecklat barnens och ungdomarnas språksinne. Jag känner inte till om den svenska Kalle har fått pris för expressivt språk.

Vad är Ankans hemlighet? Hur lyckas den bli språklärare? FD Lari Kotilainen hävdar att det beror på Ankans svåra språk. Då Tobias stöter på ett ord som han inte förstår slänger han inte tidningen ifrån sig utan fortsätter att läsa och försöker genom bilderna och sammanhanget lista ut vad Ankan menar. Och som biprodukt lär han sig ett nytt ord utan att ens märka det.

Kotilainen säger med glimten i ögat att eftersom skolboksförfattarna in i det sista försöker undvika svåra ord i sina texter lär sig barnen bättre finska genom att läsa Aku Ankka än genom att läsa skolböcker.

Jag har utbildats till finsklärare. Varför kom jag aldrig på att använda Aku Ankka i min undervisning? Tänk vilket hjälpmedel mina elever på 1960- och 70-talet skulle ha fått!

Men det är inte bara Ankan som gäller. Vi har också ett annat projekt med Tobias. I sin ryggsäck har han en bok. Jag har lovat en euro för varje bok som han läser från pärm till pärm för mig. Den här gången handlar boken om monstret Pöykäri som krympte ihop vid solnedgången.

Vi sitter i soffhörnet och förstaklassisten läser långsamt. Fingret följer raden. Han är mycket motiverad, för han matar sin spargris regelbundet och söker febrilt efter sätt att förtjäna en slant. Om en euro hjälper honom att öva läsning så betalar jag gärna. Jag kommer så väl ihåg mig själv som sjuåring i Topeliusskolan. Boken hade blåa pärmar och hette Vi på Solgård. Jag fick angst redan på de första sidorna: MOR, MOR ROR, O, O, ORM. Det gick förskräckligt långsamt. Då föräldrarna var inbjudna till skolan och satt längst bak i klassen kunde jag inte svara på en enda fråga. Jag bara sög på min fläta.”Inget ljushuvud, vår dotter”, suckade mamma.

”En farbror i Pakistan sa att han fick ett tredje öga när han lärde sig läsa”, berättar jag för Tobias. ”På riktigt?” sa han och grinade.

Ann-Christine Marttinen

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54