Folkets röst

04.08.2016

En tidning ringer upp skatteförvaltningen och frågar om man måste betala skatt på de inkomster man får genom att returnera tomflaskor. Att plocka och sälja skogsbär och svamp är skattefritt men tomflaskor räknas inte hit. Som tjänsteman kan skattmasen inte annat än svara ”ja” på frågan. Regeln är att inkomster ska deklareras, det som går därutöver är grå ekonomi.

Artiklar av den här typen brukar väcka ett antibyråkratiskt jubel på sociala medier. Folk lovar ta upp sina pantreturer i självdeklarationen eller leverera myndigheterna ”några tomflaskor i skatt”.

Politiska Bembölehistorier har global klangbotten. Storbritanniens nuvarande utrikesministern Boris Johnson lyfte som Brysselkorrespondent driften med EU:s regelverk till en alldeles egen genre. För de miljoner britter som exponerats för bilden av EU som ”några gubbar i Bryssel som skapar idiotiska regler och tar våra pengar” var det inte svårt att välja sida – men det är fel att därför säga att folk röstar fel.

I de anglosaxiska länderna har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat enormt på trettio år. Inom EU ligger Storbritannien i topp. Den rikaste procenten har ökat sin andel av landets inkomster till tretton procent av lönekakan samtidigt som låginkomsttagarnas andel minskar. Det finns fullgoda politiska motiv att försöka stoppa det man upplever som ett elitprojekt när man erbjuds chansen att säga nej.

Folk röstar inte fel. Det är folkomröstningar som är fel, säger författaren Göran Rosenberg. Demokrati är inte bara att fatta majoritetsbeslut. Det är också en fråga om makt och ansvar. I en folkomröstning är kopplingen mellan beslut och ansvar upphävd.

Alla fungerande demokratier beaktar det här. Också Storbritanniens omröstning var rådgivande. Men i praktiken upplevs den som bindande. Det finns en drift att se folkomröstningar som en form av högre demokrati. Vilket enligt Rosenberg är ett allvarligt fel.

Britterna har – liksom övriga EU-medlemmar – alla möjligheter att rösta fram en regering med Brexit på agendan. De är inte beroende en taktisk felbedömning av sin premiärminister som med en folkomröstning ville ta vinden ur seglen på oppositionen i sitt eget parti.

Vi lever i en värld med en allt mer växande klyfta mellan det som den nationella demokratin kan påverka och den globala verkligheten. För att kunna tackla det här måste man våga ge avkall på den nationella självbestämmanderätten via någonting som liknar EU. Eller kanske just EU.

Norge har två gånger sagt nej till EU-medlemskap. I dag implementeras kanske 80 procent av EU-direktiven i det norska samhället utan att norska politiker kan påverka innehållet. Det säger mer om kvaliteten i EU-direktiven än om det förträffliga att i låta folk säga ett enstavigt ja eller nej.

Det finns de som kräver folkomröstning både om EU, om euron och om medlemskap i Nato. Med Rosenbergs ord: Folkomröstningar är ett slag i magen på den representativa demokratin. Den enda formen av demokrati vi sett fungera.

Rolf af Hällström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41