Kyrkligt om att stanna eller gå

Officiellt alltså. Däremot har kyrkliga dignitärer stigit fram och talat för sin åsikt på ett sätt som ur finländskt och nordiskt perspektiv ter sig rätt främmande – och intressant. Det är fortfarande ett hederskodex för den finländska biskopsskaran att vara artigt överens i det mesta.

I maj gjorde förre ärkebiskopen av Canterbury, George Carey, ett pro-exit inlägg i Daily Mail Online där han jämförde ett utträde ur EU med israeliternas Exodus ur Egypten. Kristna verkar tro att EU är som ett äktenskap, och att kristna inte får skilja sig, dundrade biskopen. Han slog fast att kristna äktenskap också kan upplösas och att EU bara är ett mellannationellt förbund som lika väl kan ersättas med ett ännu bättre. Förutom den bibliska kopplingen till uttåget ur Egypten, inlägget rubricerades Brexodus, kryddade biskopen texten med betoningar på självbestämmande och frihet. Inte minst från överenskommelser som pockar på europeisk solidaritet trots läckande gränser. Med tanke på den otäcka främlinsfientlighet som blossat upp, och mordet på parlamentarikern Jo Cox, en av dem som förespråkat ett kvarblivande, faller det en tråkig nationalistisk skugga över inlägget.

En vecka före omröstningen kontras emeritusbiskopen av en sittande biskop, högprofilerade John Sentamu, ärkebiskop av York, och den näst högsta i det anglikanska biskopskollegiet efter ärkebiskopen av Canterbury. Under rubriken We made promises. We should stick to them (Vi gav löften. Vi bör hålla dem.) motiverar han sin röst för att stanna kvar. Han betonar historiska band, att EU i grunden var ett projekt där kristendomen var en viktig delfaktor och vädjar till britterna att i stället ta ansvar för att utveckla projektet åt rätt håll. Att Sentamu, själv född och uppvuxen i Uganda med en bakgrund som fängslad dissident under Idi Amins regim, är den som träder fram är onekligen en kraftig markering från kyrkans sida, privat eller inte.

En del anglikaner jämställer enligt tidningen Sändaren ett uppbrott från EU med den brittiska kyrkans skilsmässa från den katolska på 1500-talet. Organisationen Populus opinionsmätningar visar att de kristna är kluvna med en övervikt på nejsidan: 43 procent röstar för utträde medan 31 stöder unionen. Vilken effekt biskoparnas tvekamp har på dem återstår att se. Att den kyrkan har ett viktigt helande uppdrag att axla i den brittiska samhällsutvecklingen är tydligt – oavsett vad resultatet blir.