Fasta från likgiltigheten

11.02.2016
Det ringer till fasta. Bakom allt som sker tickar kyrkoåret sin gilla gång. Blinget från i julas är borta, nu vänds blickarna inåt och längre in. Prålet skalas bort. Tystnaden sträcks fram på den andliga tallriken, som ett alternativ att lära sig tugga på, med en viss tillvänjning och tröghet i käkmusklerna.

Fastan är avståendets tid. För några år sedan handlade det ofta om regelrätta bantningskurer, käckt kombinerade med en lämplig gnutta andlighet.


Nu, våren 2016, rullar fastetiden upp mot en fond som är allvarsamt grå. Plötsligt är den och kunde den vara riktigt på riktigt. För även om fastan går inåt, så riktar den sig också utåt. I dagens Europa – korrigering: I världens gemensamma rum är ytfernissefastan so last season.


Fastetiden handlar om att ställa sin nästa i centrum, samtidigt som man rannsakar sitt eget. Nu om någonsin finns det orsak att göra det som lärjungar och kyrkofäder flitigt sysslade med: fasta och be. Det är en kraft som inte ska underskattas.

De sju stora synderna, kardinalsynderna – populärt benämnda de sju dödssynderna, är inom katolicismen en uppfattning om att onda gärningar kan spåras tillbaka till vissa rotsynder. En av dem är acedia. Begreppet översätts populariserat med lättja eller allmänt andligt slarv med böner och bibelläsning.


Men det går djupare än så. Modern psykologi hittar i acediabegreppet byggstenar som väl beskriver drag också i vår tids ångest, leda och sårbarhet. Karin Johannisson berättar i boken Melankoliska rum om hur en dygdebok från 1500-talet betecknar acedia som ett känslo- och sinnestillstånd som pendlar mellan allt från brist på uthållighet till likgiltighet, förtvivlan, motivationslöshet och allmän livströtthet. Och i Dantes helvetesskildring beskriver han offren för denna synd som stackare som hänger fjättrade vid träd. ”De eländiga melankolikerna som gråter fast de borde glädjas”.

I fjolårets fasteuppmaning gick påven Fransciskus till kamp mot likgiltigheten som han karaktäriserade som en global tendens. Det uppropet kan gott och väl dammas av i år. Fasta och bön var de urkristnas kraft och vapen mot ondskan, utifrån – men också inifrån. Detta är det paradoxala med fastan. Genom att gå inåt i självrannsakan och fasta fokuserar man samtidigt alltid den aktiva rörelsehandlingen i riktning mot nästan.


Det kan kräva att man gör upp med självupptagenhet som inte längre har rum för andra. Med bristande ork för fattiga eller för att göra goda gärningar som återspeglar Guds kärlek – och för att citera Franciskus:
” … något i slutändan gör oss inkapabla att känna medlidande med de fattigas nödrop,
ur stånd att gråta med i andras smärta och känna behovet att hjälpa dem som lider.
Som om alltsammans vore på någon annans ansvar och inte på vårt eget.”

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06