Mer än gränser

03.12.2015
Självständighetsdagen erbjuder allvar vid sidan av festligheterna. Tacksamhet mot dem som offrade mycket. Lättnad över att historiens fåra krökte sig så som den gjorde för vårt folk. Samtidigt borde dagen påminna finländarna om att reflektera över vad självständighet och frihet innebär år 2015. Det är det bästa sättet att förvalta det arv som veteranerna gav.

Som bekant fick Finlands ekonomi skjuts under efterkrigstiden. Det sönderslagna byggdes upp, grunden för något som senare skulle bli välstånd lades. I det arbetet var hela befolkningen, inte minst de unga och arbetsföra, viktig och värdefull. Tron på tillväxt stärktes allteftersom den materiella livskvaliteten steg. Det fanns ett gemensamt projekt, som finländarna var trygga i trots att den politiska otryggheten och rädslan för att inlemmas i det sovjetiska bygget var stor, och troligen också befogad. På det kollektiva planet existerade fortfarande ett reellt hot mot friheten och självständigheten, den som hade kostat över nittiotusen finländska soldaters liv. På det individuella planet, trots efterkrigstidens många personliga tragedier, knapphet och hårda arbete, grydde ljus och hopp. Det fanns tro på att det privata livsprojektet skulle lyckas, med hårt arbete och vilja. Finland var ett drivhus med möjligheter, där ramverket var de grundläggande medborgerliga rättigheter och friheter som nationen hade försvarat.

Trots politiska utspel från vår stora granne i öst är Finland i dag en trygg nation. Växthusets stomme och väggar står kvar. Men inne i växthuset tynar livskraften. De yttre ramarna för det gemensamma projektet har inte kunnat hindra att var femte 15–24-åring som hade kunnat jobba går arbetslös senhösten 2015. När kopplingen mellan byggritning och verklighet brister tappar individen tilltron. Därför finns den största fienden inte längre utanför landets gränser, utan innanför, som en smygande röta. Den individuella självständigheten är inte i paritet med den kollektiva. Nationen är trygg. Men dess ungdomar är otrygga. Det syns i en mängd studier. I höst publicerade försäkringsbolaget Genworth Financial en undersökning som visar att finländare mellan 18–34 år skjuter upp många livsbeslut på grund av ekonomisk osäkerhet: parförhållande, familj, bostadsköp, lån. Osäkerheten tycks dessutom ha ökat sedan motsvarande undersökning i fjol.

Samma fenomen återspeglar sig i andra attitydundersökningar. Unga har större prestations- och klimatångest och framtidsoro överlag. Dessutom är de är mer desillusionerade och cyniska.

Självständighet handlar om att kunna fatta beslut om sitt liv och sin framtid. Om de möjligheterna kringskärs i praktiken av krassa faktorer som pengar och känslan av att inte behövas skräller självständighetsbegreppet som bibelns cymbaler. Därför är det viktigt och riktigt att fira de möjligheter vi har. Men lika viktigt att fortsätta bygga ett samhälle där de unga behövs.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12