Ord för oro, ord för hopp

24.09.2015
Statsministern talar allvarsord på teve. Nerverna och känslorna är på helspänn inför sparåtgärder och massdemonstrationer, inte bara i de större sammanhangen utan också i hemmen. Allt får plötsligt konkreta följder. En udda vardag är arbets- och skolresor jobbigare än vanligt och skolmaten serveras kall.

Flyktingarna syns, inte bara i medierna, utan nu också på riktigt. På tågen, stationerna, i gatubilden.

Och paralleller dras till krigstider, vårt lands egna krigsskuggor. Mer allvarliga miner, mer tunga ord om en jobbig framtid.

Även för vuxna är det svårt att se klart. Den senaste tiden har finländarna serverats en storm av fakta, känslor och positionsdrivna argument.

Det är svårt att behålla proportionerna när retoriken är som kraftigast. Och här är det viktigt att komma ihåg att också små grytor har öron. De kriser som skakar det finländska samhället just nu är inte exklusivt vuxenstoff. De både berör och upprör barnen också. Därför gäller det att sätta ord på det som oroar, hemma och i skolan.

Det gäller att hjälpas åt att skala av allt det svartvita som hör till en politisk retorik. Faktum är att Finland fortfarande är ett land där befolkningen har det väldigt väl ställt i jämförelse med många andra. Utan att förringa de ekonomiska utmaningar landet står inför, så behövs det också en portion hopp och framtidstro. Annars fostrar vi en desillusionerad generation, bitter över våra misslyckanden och hård mot de svaga.


Det har de nämligen fått höra. Att uppdraget är deras. Barnen är redan nu en del av den politiska retoriken. Inte bara en gång har ledande politiker framhållit att ”vi inte kan lämna skuldbördan till våra barn”. Argumentet är till för att rättmätigt väcka ansvarskänslan hos den vuxna befolkningen. Men man glömmer kanske att de som lyssnar till det också är barnen själva.


I en del fall kommer deras frågor spontant fram. Vad betyder det här för oss, här hemma? Blir vi fattiga nu? Får ni alls semester? Klarar vi oss? I andra fall förtigs de, och blir en molande oro.

Eftersom kopplingen till den ökande flyktingströmmen till Finland också har gjorts, senast av statsminister Juha Sipilä, som utlyste den till en värre kris än skuldspiralen, så behövs det ord för oron – men också för hopp. Rädsla kan leda till förfärliga handlingar mot utsatta och hjälpbehövande. Rädslan får högst vanliga medborgare att ställa sig vid gränsen för att bilda mänskliga kedjor mot flyktingar.


Rädslan är den grundläggande ingrediensen i motsättningar mellan folkgrupper, religioner och människor överlag.

I arbetet med att rycka upp nationen får vi därför inte glömma att motarbeta den destruktiva och starka kraft som rädslan utgör. Det arbetet börjar därhemma i tevesoffan, framför nyheterna.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54