Nystart för svenska stiftet?

09.07.2015
För en tid sedan framkastades på insändarplats i denna tidning att det svenska stiftet borde flyttas till Karis. Och att i flyttlasset skulle ingå såväl biskop och domkapitel som den övriga stiftsförvaltningen, som ju i flera år varit integrerad med kyrkans centralförvaltning under det sprittande namnet Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Riktigt uppfriskande, må jag säga, även om fröet givetvis hamnade på hälleberget. Skönt ändå att någon bryr sig och vågar tänka i nya banor. Jag har själv tidigare, också i denna spalt, förvånat mig över den anonyma tillvaro det tidigare stiftsrådet för, som en del av kyrkans förvaltningsapparat. Som ju numera för övrigt har den pampiga adressen Södra kajen.


Det intressanta med förslaget, och framför allt den bakomliggande ambitionen att både samla och tydliggöra det svenska stiftet, är att det finns en så klar beställning på en kyrklig profilhöjning på svenska, i takt med att de offentliga svenska strukturerna i vårt land smälter ner nästan till noll. Kommunreformerna har visserligen hakat upp sig, men vi kan vara säkra på att utvecklingen mot allt större kommuner kommer att fortgå. Redan nu har samtliga enspråkigt svenska kommuner i riket försvunnit, låt vara att Närpes fick ett extra nådeår som en följd av att några invånare besvärade sig över den påtvingade tvåspråkigheten.

Eftersom man inom kyrkan envist klänger sig fast vid den offentliga makten ser det allt mörkare ut för det svenska stiftet. En flyttning av det svenska stiftsmaskineriet innebär självfallet i sig ännu ingen lösning på problemet, men redan initiativet är ett välkommet tecken på att man nu, snart hundra år efter det svenska stiftets tillkomst, börjar inse att det igen är dags att samla de svenska skarorna, med precis samma motiveringar som för hundra år sedan.


Det centrala är ju inte flyttningen av biskopssätet utan koncentrationen och konsolideringen av den svenska stiftsförvaltningen. Och då är Karis med Lärkkulla onekligen en lämplig adress eftersom vi därigenom skulle få ett starkt kyrkligt campus på svenska (för att använda jargongen från utbildningssektorn), mitt i en fortfarande levande svenskbygd. Låt vara att jag som östnylänning självfallet skulle sörja att vi i vår landsända förlorar ytterligare en svensk bastion.


Förslaget om att flytta stiftets bopålar påminner i sina motiveringar om motsvarande diskussion gällande Folktinget som man under åren ibland velat flytta ut i svenskbygderna, närmast Ekenäs eller Vasa, och därmed skapa något av en finlandssvensk ”huvudstad”. Nå, det tåget tycks inte röra på sig, så starkt som Folktinget har bitit sig fast i maktens korridorer.


Men kyrkan borde väl inte på samma sätt vara beroende av maktens strukturer – eller? Åtminstone är det nånting att fundera på och fantisera kring, såhär inför det svenska stiftets andra sekel.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00