Skön och ogift med makten

11.06.2015
Makt berusar. Det syns i historien, där också kloka kvinnor och män har förblindats och blivit förtryckare och despoter. Och ja visst, också kyrkan har fallit för frestelsen att välja maktens väg framför sin egen.

Tyvärr ser man sällan det förrän eftervärlden dömer en. Michael Hjälm, ortodox forskare och teolog, menar att inga diktatorer varit medvetna om att de håller på att skapa en diktatur. Ingen förutom det skrämmande undantaget Adolf Hitler, han som redan på 20-talet uttalade att det var just precis vad han ville göra.
Hjälm har undersökt attityder och maktmönster i Ryssland och Ukraina och ser en oroväckande ond cirkel i de forna sovjetsamhällena.


I Ryssland har den ortodoxa kyrkan ingått en moralisk pakt med Vladimir Putin, en farlig sådan. Det måste finnas en skillnad mellan maktapparaten och dem som upprätthåller ett samhälles gemensamma normer. Om normerna bara är ytterligare en av de varor som staten eller presidenten dikterar är risken stor för våldsamma sammandrabbningar.

Enligt mönstret slår makten ner oliktänkarna med våld. Så har det också gått i Ryssland, och Michael Hjälm är dyster i sina förutspåelser. Ju större diskrepansen blir mellan makten och vad folk vill och tänker, desto mer våld måste makthavarna ta till för att kväva motståndet. Till slut återstår bara uppror.


Patriarken av Moskva och hela Ryssland har tytt sig till den lyskraft Putin har. I stället för att som kyrkans ledare stå för en konstruktivt kritisk hållning som en motkraft mot makten har han skapat ett band till den starka ledaren. Giftermålet gör att den ortodoxa kyrkan just nu står högt i kurs bland unga i Ryssland. Men skrapar man på ytan vet de varken vad Putin eller kyrkan står för.


Det här är lätt att sitta i väst och kritisera. Men idkar man ens lite självkritik är det lätt att hitta samma lockelse också här. Den läxan är bra att hålla i minnet till exempel när statsministern sänder en ospecifik och vag vädjan till kyrkan om moralisk uppbackning för nationens spartalko.


En sann kyrka får inte ge en blank moralisk fullmakt till makten.

I Ukraina har revirstrider splittrat de ortodoxa troende mellan det icke erkända sätet i Kiev och patriarken i Moskva. Ändå fanns det ljusglimtar under de första sammandrabbningarna, när munkar från olika kyrkor gick ut för att ställa sig mellan fronterna i förbön för folket. I Ukraina är den stora fienden cynismen, som under en lång tid av osäkerhet och hopplös framtid har gjort att folk har tappat alla livskompasser. Vad kan blåsa liv i ett samhälle som brustit i grunden? Det sköna kan, menar Michael Hjälm.


Konst, sinnlighet, text, musik, riter ger läkedom och ljus när allt har slocknat. Det här är viktigt att slå vakt om även i samhällen där allt är väl ställt. Det vackra, onödiga, det som lättast sparas bort har ett värde – också för demokratier och kyrkor.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06