KP alltför självklar?

19.01.2012
”Vad skulle det leda till om Kyrkpressen inte i fortsättningen skulle komma som en kontinuerlig påminnelse och hälsning från lokalförsamlingen?”
Så avslutar Gustav Lawast en betraktelse kring den förnyade Kyrkpressen i Vbl 25.10 2011 (som jag läst först nu) – full av oro över tidningens framtid men också glad över den förnyelse tidningen under hösten genomgick.

Det är inte svårt att förena sig med Lawast, både i hans glädje och i hans oro. Kyrkpressen har ju redan i flera år fått stadigt ökande uppmärksamhet, också bland läsare som inte är speciellt kyrksamma, och den nu gjorda ansiktslyftningen har helt tydligt förbättrat positionerna ytterligare.
Just därför känns det både orättvist och svårbegripligt att orostecknen nu börjar hopa sig, närmast på grund av församlingarnas allt sämre ekonomi – som inte har underlättats av de höjda prenumerationsavgifter det nya momstillägget resulterat i.

Det har redan lett till att två församlingar valt att spara bort Kyrkpressen. Den ena av dem min egen församling i Lovisa. Ett beslut som väckte så starka reaktioner att man snabbt återtog beslutet. Så har av allt att döma ännu inte skett i Karleby. Och sprider sig den sparivern i vårt stift ser det mörkt ut för tidningen.

Det har sagts förr, men tål att upprepas: Kyrkpressen har en unik ställning och därmed också en mission, i mångdubbel bemärkelse. Med sin klart största upplaga i Svenskfinland är Kyrkpressen, vid sidan av svenska Yle, den starkaste förenande länk vi har.

Att den kommer som en automatisk ”medlemsförmån” till alla (förutsatt, alltså, att församlingen valt att betala för den) är både en styrka och en svaghet. Borgå stift är ju Svenskfinlands största förening, låt vara att många är tämligen ointresserade av verksamheten, än mindre möter upp på dess möten. Sådana är folkkyrkans villkor, på gott och ont. Och jag väljer alla gånger att betona de goda sidorna, både i stiftet och Kyrkpressen.

Somliga församlingar försöker lösa problemet genom att erbjuda tidningen enbart åt dem som uttryckligen anmäler sitt intresse. Andra, som min egen församling, uppmanar sina medlemmar att betala en frivillig avgift för ändamålet.
 
Bägge alternativen ter sig misslyckade. I det senare fallet är det knappast många som betalar (och förmodligen minst de som har mest råd), i det förra fallet utesluter man effektivt alla dem som man uttryckligen borde nå, det vill säga den ljumma majoriteten.

Problemet kvarstår, både för Kyrkpressen och församlingarna. Den största utmaningen ligger kanske just i medlemsförmånen, att man får tidningen utan att anstränga sig. Det alltför självklara blir ju lätt någonting börjar uppskatta först när man förlorar det.

Thomas Rosenberg

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54