Att älska sin fiende

23.04.2015
Det är allmänt känt att dagens samhälle präglas av en allt större individualism. Men med den insikten är det ännu inte fastställt varför individualisering i sig är problematisk. Tvärtom kan man hävda att den har frigjort individen från bland annat förtryck.

Ett problem med en tilltagande individualisering måste däremot synliggöras. Nämligen det att den tenderar att skapa fiender.


Individualiseringsprocessen kan ses som ett försök att undvika oinbjudet inflytande i ens eget identitetsskapande. För att hindra andras inflytande bygger därför individen upp imaginära murar kring sig som håller ”främlingar” borta. I den mån främlingen bär på något som behagar individen kan han eller hon tillåtas komma innanför muren. Men i den mån främligen vill tvinga individen in i ett sätt att tänka som upplevs obehagligt måste denne hållas utanför.


Muren representerar alltså individens strävan att kontrollera sitt eget liv från yttre hot. Detta murbygge har däremot den oanade följden att det fostrar en attityd där man ser fiender överallt. Varje närmande är potentiellt en aggression. Vem som helst kan vara en fiende.

Lika gärna som man kan säga att nutiden präglas av individualism kan man säga att den också präglas av rädsla. Vi är rädda för att våra murar ska rasa och för att fienden som vaktar utanför ska tränga sig igenom och påverka oss. Därför är det inte heller konstigt att vi helst söker oss till gemenskaper som inte tvingar oss att förändras – sådana som enbart upprätthåller redan vedertagna åsikter, intressen, etisk grundsyn och handlingsmönster. Det är därför inte heller konstigt att många upplever att kyrkans liv är omöjligt. Eftersom detta liv för med sig förväntningar på omvändelse blir det ett allt för radikalt intrång innanför muren.


I ljuset av denna nutidstendens blir Jesus uppmaning att älska sin fiende tankevärd. Kärlek kan förstås på många sätt men för mig handlar det bland annat om att öppna sig själv för främlingen och låta honom eller henne komma nära inpå mitt liv.

Kärlek raserar alla murar mellan mig själv och främlingen. Och när mina murar rasat inser jag att den kontroll jag strävat efter enbart förmår fostra fiendskap. När Jesus säger att jag ska älska min fiende utmanar han därför det liv som jag skapat innanför mina murar och öppnar mig för ett liv i gemenskap med min medmänniska – ett liv där den som var min fiende i kärlek blir min broder eller syster.


Det betyder däremot inte att jag upphör att vara rädd för främlingen. Men vem har egentligen någonsin älskat och inte på samma gång varit rädd?

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11