Tillsammans ur förståndsgropen

19.01.2012
Förståndsgropen. Vad ligger i den?
(SW) Tankspriddhet.
(MW) Konsekvenslöshet.
(SW) Att göra saker utan att tänka efter.
(MW) Osäkerhet.

Cancerorganisationerna i vårt land hittade och definierade förståndsgropen i samband med att de undersökte när risken för att barn och unga började röka var störst. De upptäckte att trycket var hårdast mot dem som går i åttan. Då är försiktigheten från sjuan borta, men det mognande ansvaret för ett eget vuxet liv från nian ännu inte där.
Om föräldrarna stöder sina åttondeklassister kan de klara sig ur förståndsgropen och i bästa fall vinna flera år av levnadstid, menar organisationerna. Uppdraget blev med ens vidare än det ursprungligen var tänkt, och den här månaden har det sammanfört en publicist och en åttondeklassist i kolumner och opinionstexter i en rad tidningar på finska och svenska.

Det är här vi kommer in i bilden, i en annorlunda ledartext i Kyrkpressen – därför att det känns angeläget för oss: May Wikström, chefredaktör, mor. Sara Wikström, åttondeklassist, dotter.

Vad kan en förälder göra för att stöda en som går i åttan? Och stämmer bilden? Skillnaden är inte så stor från sjuan, menar åttondeklassisten. Man har lärt känna klassen och har lättare att prata med varandra. Man är också mer med kompisarna, ibland mer än med familjen, och ordnar självständiga program, biobesök och sånt.

Kan man säga nej till kompisarnas förslag? Det som känns uppenbart fel är det inte svårt med, men att dra sig undan och alltid tacka nej till det som kompisarna är med om är osmart.
Följder? Tja, den kompisen slutar att bli tillfrågad om att hänga med.

Som förälder kan jag känna igen den teoretiska del av resonemanget kring förståndsgropen som handlar om att avståndet mellan barn och förälder växer. Det är viktigt att få ta distans, viktigt att kunna stänga dörren kring ”mig” och ”mitt”. Det förstår jag. Men ibland kan jag också ängslas – hur långt bort ska en förälder hålla sig? När ska och bör man lägga sig i?

Rökning hör till det, tycker åttondeklassisten. Likaså om man aldrig någonsin hålls hemma och om det börjar gå dåligt i skolan. Då behövs det hjälp och stöd. Prata är också bra. Det är en sak som blir svårt om föräldrarna är väldigt mycket borta själva. Man talar förstås också med kompisarna, men blandar sig knappast i vad de som inte är ens bästa vänner gör.

Det ligger en outslitlig styrka i att vara tillsammans, äta tillsammans, umgås– också i tider av glömska, stress och tillfälliga hjärnsläpp bland familjemedlemmar i olika åldrar.

Den här ledaren hittar du bland de övriga opinionstexterna på http://förståndsgropen.fi/
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54