Men var blev folket?

11.12.2014
Det är inte så lite paradoxalt. Turerna kring äktenskapsfrågan visar ju att folk verkligen bryr sig om det som sker i vår kyrka. Dörrarna går som på en bättre saloon: somliga springer ut, upprörda över de beslut som fattats, medan andra springer in tillbaka, lika upprörda. Och paradoxen? Att man sedan inte alls verkar bry sig när det gäller att välja förtroendevalda. Röstningsaktiviteten i församlingsvalen var ju än en gång häpnadsväckande låg (15,5 %).

Att folk inte orkar släpa sig till valurnorna i ett EU-val kan jag ännu förstå, eftersom beslutsfattandet i Bryssel och Strasbourg onekligen känns avlägset. Men kyrkan, som ändå fortfarande, både bildligen och bokstavligen, står mitt i byn (låt vara numera oftast en bit ifrån). Hur kan det komma sig att de flesta inte kunde bry sig mindre?


Min egen församling i Lovisa hörde rent av till de allra sämsta i hela stiftet (10,8 %). Ännu eländigare var det i grannförsamlingen Pernå (10,6 %). Obegripligt, eftersom vi ändå talar om orter där gemenskapen fortfarande är stark.

En bidragande orsak var utan tvekan att lokaltidningen i förväg nästan helt mörkade valet, och de flesta därför inte hade en aning om vilka som var kandidater, än mindre vad de stod för. Men också från församlingens sida var engagemanget noll. Det var som om man egentligen inte alls ville engagera någon utanför den innersta kretsen, dvs. de få som redan är aktiva och engagerade. Så är det ju också på många andra håll, ibland med sämjoval som resultat. Ofta rena eufemismen för antingen slapphet eller inkrökthet.


Med den dukningen blir valdeltagandet självfallet därefter. Men det leder ofelbart också till en lika ohanterlig som olustig situation för en kyrka som åtminstone till namnet representerar, om inte hela folket så åtminstone de allra flesta. För det kan ju inte vara så att den stora majoriteten snällt nöjer sig med att betala sin kyrkoskatt, och får den service den ibland behöver – men överlåter allt beslutsfattande åt en liten minoritet, som dessutom i många viktiga frågor har en helt annan åsikt än man själv? Klyftan mellan kyrkans förtroendevalda och den tysta majoriteten passiva församlingsmedlemmar är ju redan besvärande djup.

Att valdeltagandet bland de yngsta var ännu lägre (6.1 % i hela landet, och i min egen församling noll procent) är mindre bekymmersamt. Må vara att jag förstår ambitionen bakom sänkningen av rösträttsåldern till 16 år, det vill säga att konfirmationen sedan gammalt varit den ritual då man blir upptagen som vuxen i församlingen, och får nattvarden, och att församlingarna självfallet gör vad de kan för att fånga upp de årskullar som konfirmerats. Men såväl gjorda undersökningar som min egen erfarenhet visar entydigt att ungdomarna själva inte är intresserade. Och det är väl egentligen ganska klokt, eftersom förtroendemannarollen onekligen förutsätter ett visst mått av livserfarenhet och kunskap.


Men vi vuxna? Är det faktiskt bara könen i sänghalmen som intresserar?

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11