Gravljusen

06.11.2014
Under aderton år i Kimito prästgård var gravgården en av våra närmaste grannar. Från sovrumsfönstret såg vi stora mängder ljus på gravarna under allhelgona- och julhelgerna. Även i övrigt var det iögonfallande hur viktig gravgården var för Kimitoborna. För människor som i generationer bott på samma ort utgör släktens gravar en påminnelse om rötter och en levande illustration av psalmens ord om att släkten följer släktens gång.
Jag har själv aldrig bott på en ort där mina släktingar är begravda. Andra har fått sköta om att ljusen tänds och blommor planteras. Det här börjar bli verklighet för allt fler i dagens urbaniserade Finland: avståndet till rötterna växer liksom avståndet till släktingars gravar. Släktbanden kompliceras också av det ökade antalet skilsmässor, brustna samboförhållanden och nyfamiljer.

Vi skall naturligtvis akta oss för att överbetona vördnaden för de döda. Det är mycket viktigare att vi tar hand om våra medmänniskor så länge de lever än att vi sköter om deras gravar. Ändå tror jag det är viktigt för oss människor att bevara insikten om att världen inte börjar och slutar med oss. Vi är länkar i en lång kedja, som har börjat långt före vi föddes och som kommer att fortsätta långt efter att vi är döda.

Den brittiske filosofiprofessorn Simon May har nyligen gett ut en bok om kärlekens historia. I den argumenterar han för att vi älskar det och dem som får oss att känna oss hemma i världen och rotade i vår existens. Det kan gälla Gud, hemorten, fosterlandet eller människor som står oss nära. Det här är säkert inte hela sanningen om kärleken, men här finns en viktig poäng när vi tänker på kärlek till vår livskamrat, våra föräldrar, våra syskon, våra barn och vänner. Relationerna till våra närmaste kan få oss att känna oss hemma i tillvaron.

Som kristna är vi samtidigt enligt Nya testamentet gäster och främlingar här på jorden. Världen är både någonting bekant och någonting främmande för oss. Våra kroppar är en del av naturens kretslopp, vilket aktualiseras inte minst på begravningsplatserna. Så länge vi lever är vi beroende av vatten och ren luft, av mat och av allt det andra som naturen förser oss med. Vi kan inte rubba ekologin utan ödesdigra konsekvenser för både oss själva och våra efterkommande.

Vi lever i en värld där allting som lever en gång bryts ner och förbrukas. Men vår kristna tro berättar om att vi är rotade inte bara här på jorden, utan framför allt hos Gud. Det är detta hopp som ljusen på gravarna vittnar om.
Björn Vikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00