Tacksägelse

16.10.2014
Söndagen den 12 oktober bär i Svenska kyrkans gudstjänstordning rubriken ”Tacksägelsedagen”. Det är en underbar rubrik, särskilt med tanke att ordet ”tack” ibland nästan förefaller vara ”ett fult ord” i modern svenska. För vissa verkar ordet ”tack” ge associationer till den klassiska svenska bilden ”Grindslanten” – där fattiga barn i trasor står med mössa i hand för att kanske få ta emot en slant av någon riking som passerar.

Länge var denna eländiga fattigdom osynlig i Sverige. I dag är den på nytt en del av gatubilden i de flesta städer och större samhällen. Överallt möter vi romer från Rumänien, många sitter på knä, andra ligger med pannan mot marken utan att se upp. Många av dem kan bara två svenska ord: ”hej” och ”tack”. I några fall kan man urskilja ett tredje ord: ”Gud.”


När dessa började dyka upp i små skaror utanför köpcentra och bankomater, då blev vi liksom lite oroliga, nervösa.
Å ena sidan är vi ofta, i vart fall till synes, kyliga, distanserade, rationella. Å andra sidan har vi en viss tro på det goda, det rättvisa.


Å ena sidan vill vi inte att andra ska ”utnyttja” och ”missbruka” vår godhet och vår rättvisa. Å andra sidan har vi i vårt eget samhälle rätt hög tolerans för att vi själva utnyttjar just vårt samhälles godhet och rättvisa.

De tiggande rumänska romerna utlöste stor diskussion. Kanske var de i själva verket rika? Kanske gick de pengar vi gav dem i huvudsak till någon maffia? Och Gud nåde om någon av de tiggande tog upp en bit smörgås, då var saken klar.
Och plötsligt kunde man se en aning av bjälken i sitt eget öga – om jag orättmätigt lever på bidrag från det arbetande folkets skatts inbetalda skatt, om jag orättfärdigt missbrukar vårt samhälles godhet och rättvisa – vem är jag då – jag som oupphörligt tänker på mina ”rättigheter”?


Vem är då jag att sätta mig till doms över denna tandlösa unga kvinna som mumlar orden ”tack” och ”Gud” om det skramlar till i hennes framsträckta mugg?


Jag har bott och vistats i många av världens fattigaste länder. Jag är med andra ord inte särskilt ömfotad, jag är van vid att människor omkring mig är orimligt fattiga, nödlidande. Genom åren har jag lärt mig att man till varje pris ska försöka ge dem ett jobb – även mycket enkla jobb kan försörja många i deras familjer, och kanske ge en språngbräda vidare för vissa av dem.


Och man ska aldrig, aldrig se ned på den som sitter eller ligger på gatan. Förr var det vi. Både Sverige och Finland vet vad fattigdom, hunger och nöd var, för inte så länge sedan.


Tack gode Gud för att du hör oss när vi ber dig att öppna våra hjärtan. Tack för att du lär oss att den svagaste kan bli stark, och den minste kan bli störst. Liksom att – tvärtom – den störste och starkaste kan bli den minste och svagaste. Tack gode Gud för att du inte är mjäkig och inställsam mot oss som har, för att du inte låter oss bli självgoda som kallhjärtade fariséer.

Göran Skytte

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11