Deras Gud hör väldigt bra

09.10.2014
”Hallå Gud: lidande pågår.” Så ropar Sofia Torvalds i en resonerande artikel i senaste Kyrkpressen (2.10). Jag spinner gärna vidare på frågan, men ur ett annat perspektiv: kan vi överhuvudtaget begripa den ondska Islamiska staten ger uttryck för?

Jihadisterna är ju onda uttryckligen i Guds namn. Deras Guds visserligen, men det förändrar inte problemet. Jag vet: de flesta muslimer tar avstånd från jihadisternas tolkning av islam. Men vi kommer inte ifrån att det uttryckligen är tron som ger krigarna dödsföraktet och styrkan. Och får dem att lämna allt annat bakom sig, också den mest välordnade västerländska tillvaro. Hur förstå detta? Det går ju inte att avfärda med att det inte är vår Gud. Eller att vår Gud inte kan vara grym (jfr texterna i GT). Och framför allt: hur förstå – för att inte tala om att förebygga – att människor som insupit våra värderingar plötsligt konverterar och förvandlas från vän till fiende?


Det är många som känner sig fullständigt villrådiga inför den ofattbara grymhet som utspelar sig inför våra ögon, exempelvis i form av cyniskt utlagda YouTube-klipp av brutala avrättningar. Men ett vet jag: att tro sig kunna bomba bort problemet från jordens yta är inte värdigt en person som fått fredspriset till Nobels minne.

Jag har själv tidigare försökt finna ett svar, bland annat efter 9/11, fallet Breivik och våra skolskjutningar. Jag tror vi djupt underskattar det hat och den vämjelse det moderna samhället med dess liberala värderingar framkallar hos många människor, också i vår egen kultur. Lägg därtill några andra ingredienser som finns med i symtombilden, och vi får en sprängdeg som kan utlösa en häftig explosion också i relativt balanserade själar: rädslan för det främmande, föraktet för svaghet och en rejäl portion kvinnohat. Sentiment som för övrigt alla är släkt sinsemellan.


Kvinnohatet är speciellt tydligt, inte bara bland jihadister utan fundamentalister och fascistoida överlag. Könsfrågan är antagligen en av våra mest arkaiska konflikter. Vårt inneboende förakt för svaghet har Harald Ofstad beskrivit bättre än de flesta. Och just föraktet mot det man upplever som västerländsk mesighet är förmodligen en av de viktigaste drivkrafterna i fundamentalistens vrede. Raskt av med halsen, bara.


Den teknik som i dag ger vem som helst möjligheter att globalt exponera sitt bestialiska budskap i realtid kan nämligen ge också den mest balanserade hybris. Att framför en kamera avrätta en oskyldig människa, uttryckligen i syfte att förödmjuka sin fiende, är ondska i sin naknaste form. Men också en logisk konsekvens av teknikens möjligheter. Att IS så skickligt hanterar sociala medier ger gåshud med tanke på utvecklingen framöver.


De har ju inte bara tekniken utan också Gud på sin sida. Deras Gud, visserligen, inte vår. Men skillnaden är kanske mindre än vi tror.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06