Våga tro som Chydenius

25.09.2014
För ett tag sedan utkom Nils Erik Forsgårds bok Ingens herre, ingens träl om Anders Chydenius.
Prästen från norra svenska Österbotten gjorde på 1700-talet sig känd som förespråkare för politiska och ekonomiska friheter, och har ömsom kallats ”den svenska liberalismens fader”och ömsom jämförts med nationalekonomen Adam Smith.

Forsgård vill med sin bok tränga bakom slentrianmässiga och ibland anakronistiska jämförelser och har gjort en kulturell gärning genom att plöja igenom svårtydda riksdagsprotokoll på snirklig gammalsvenska.

Det han får tag i är en motsägelsefull figur. Prästen och teologen Chydenius genomsyras av sin utbildning och tro, och är när det gäller trosfrågor trogen kyrkans linje. Detta står i stark kontrast mot hans radikala och oppositionella hållning till den kontroll som idkas av maktens dåtida centrum: Stockholm.


Han slåss mot monopolen, både när det gäller skråens monopol till näringsidkande och mot informations- och offentlighetsmonopolen som sätter munkavle på vanligt folk. Hans största bedrift, en som det är skäl att känna sig stolt över, är att han får till stånd att Sverige år 1766 får en tryckfrihetslagstiftning som är unik. Den är inte först. Den är inte den enda som frånsäger sig censur - men den innehåller den offentlighetsförordning som också ligger till grund för de ideal som fortfarande återspeglas i förhållandet mellan medborgare och myndighet i de nordiska länderna.

Hans insatser har botten i ett patos för det som kunde kallas samhällets bottenskrap och i en blick för det pragmatiska. Enligt Forsgård står Anders Chydenius för en slags harmonilära som går ut på att ”när samhället är i harmoni går det bra”. Det samhället är genomskinligt och möjligast fritt från reglering. Där är en människas enda egendom det arbete hon utför, och därför ska hon få utföra det i skydd av generella friheter: näringsfrihet, tryckfrihet, religionsfrihet och – som det då hette –tjänsthjonens frihet, vilken handlade om rätten att förhandla om ramarna till sitt eget arbetsförhållande.

Hör sådana som Anders Chydenius historien till? I den verklighet vi nu lever kan det vid första anblicken tyckas att allt har flyttat ett pinnhål högre upp, ja utom räckhåll för påverkan. Spänningen mellan kontroll och frihet finns kvar, inte minst i det europeiska statsbygget där olika parlamentariska traditioner ska förenas. Dragkampen mellan centrum och periferi finns också där. Och samtidigt som möjligheten att påverka känns svinnande liten är det ett faktum att avståndet mellan kaplanen från Nedervetil och beslutsfattarna i Stockholm också det i tiden var minst lika oändligt.

Frenesin hos den som trodde på det han gjorde räckte till att dra grundvalar för en demokrati vi står på än i dag. Chydenius slåss därför inte bara för frihetens förkroppsligande i olika rättigheter. Han slåss också för den fundamentala rätten att få och våga hoppas på en förändring. Det budskapet finns det plats att ta till sig också i det 21 århundradet.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06