Det här är inte att spara!

18.09.2014
Tänk dig att din hemkommun beslöt att alla skolklasser nu ska bli dubbelt så stora. Ett osannolikt förslag, så stick i stäv med allt vi vet om elevers behov och förutsättningarna för inlärning. Så politiskt inkorrekt. Visst skulle det bli ett ramaskri?

Fast det blev det inte. Kanske för att saken uttrycktes lite inlindat: Färre skolassistenter i Helsingfors, så stod det i tidningen. På kommunförbundets sidor läser jag att statsbudgeten från och med nyår förutsätter att skolassistenter räknas in i kvoten för lärare per elev.


Jag kan inte förstå annat än att det här beslutet i praktiken leder till att många elever och lärare känner att klassens elevantal plötsligt fördubblats. För hur ska en lärare, som i nuläget med andan i halsen hinner instruera sina elever tack vare de assistenter som har tid för dem som inte kan hänga med i gruppundervisningen, göra efter årsskiftet? Låta en del av gruppen jobba mest för sig själv eller stampa på stället och småningom klättra längs väggarna? Eller se hur de som behöver enskilda instruktioner småningom droppar ut, passiveras, lär sig att de ändå inte klarar sig?
När jag vände blad i samma tidning läste jag en rapport om hur man försöker ge skolan i Sverige ett lyft. Och vad säger den intervjuade läraren att är allra viktigast? Jo: ”Ge resurser till elevhälsa, till flera lärare i klassrummen och till så små elevgrupper som möjligt.” Tror vi faktiskt här i Finland att vår skola också i framtiden kommer att hålla hög nivå om vi accepterar mindre personal i klassrummen? Resurser till elevhälsan kommer det helt säkert att krävas mera av också hos oss, allt mera ju mindre stöd barnen får i klassrummen.

Det som skedde den här morgonstunden med dagstidningen var att jag plötsligt överfölls av en lika häftig som sällsynt tacksamhet mot min hemkommun. Det låter lite löjligt, men så var det. Det är fullt möjligt att Esbo smider liknande planer som Helsingfors – må de här orden i så fall bli till glödande kol på beslutsfattarnas huvuden. Men just nu i dag vill jag säga att jag är så tacksam för de skolassistenter som har kantat mitt barns skolgång. Utan dem skulle livet i dag se mycket annorlunda ut för min dotter och hela vår familj. Jag kan inte lova att jag hädanefter ska betala min kommunalskatt under jubelsång, men nog ska jag försöka klämma fram ett leende. Åtminstone om det visar sig att nedskärningarna nästa år inte drabbar dessa mina minsta.


Ryt till, kära ni! Ryt till som människor och kyrka: Så här ska vi inte prioritera i vårt samhälle! Det som nu håller på att genomdrivas i många kommuner är fullt jämförbart med att låta arméns fallskärmsjägare spara in på fallskärmarna. Det går ju faktiskt riktigt bra att hoppa ut ur ett flygplan utan fallskärm. Eventuella följdåtgärder kan vi ta ställning till senare, när vi börjar närma oss marken.

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11